Hittills har piloterna i brandflyget från Gimo upptäckt fem bränder den här sommaren. Fortsätter värmen räknar de med att det kan bli fler.
– Det kan bli tufft, men det löser sig, säger Anders Mineur, en av brandflygspiloterna.
De är totalt fem piloter i Gimo som flyger brandflyg. När det är som varmast och torrast kan det bli tre flygningar om dagen. Ansvaret fördelas mellan fyra klubbar i länet: Gimo, Tierp, Enköping och Uppsala.
Det är en varm sommardag när UNT besöker flygfältet i Gimo veckan innan midsommar. Solen hettar genom fönstret och luften står stilla i den lilla baracken där vi sitter och pratar. Piloten Lennart Landström håller upp sin telefon och visar oss appen "Brandrisk ute" som visar en prognos för hur stor brandrisken är de närmaste dagarna. Han pekar på de röda eldsymbolerna med siffran sex i. Sex betyder "extremt stor brandrisk", och den prognosen anges på de flesta dagarna den aktuella veckan.
– Det har varit mycket i år. Upp till tre vändor om dagen, och det är inte ofta det händer, säger Lennart Landstöm.
Sommaren 2018 var en ovanligt varm och torr sommar, och även då flög Gimo flygklubb brandflyg.
– Men det verkar bli ännu mer i år faktiskt, säger Sune som är pilot och samordningsansvarig för brandflygningarna i Gimo.
För piloterna börjar morgonen med att den som ska flyga under dagen ringer räddningscentralen för att planera vid vilka tider flygningar ska ske.
– SOS-alarm kopplar upp oss via en radiokanal så vi kan ha kontakt med brandkåren om det behövs. Sedan flyger vi en runda runt hela Uppland med omnejd, berättar Anders Mineur.
– Vi måste vara två personer, en spanare också. Spanaren behöver inte kunna flyga men måste kunna sköta radion, fortsätter Lennart Landström.
Varje runda tar ungefär två timmar och en kvart, om man inte upptäcker en brand. I så fall blir flygningen längre.
– Om det är en brand ser vi det på långt håll, genom röken. Då åker vi dit och spanar. Vi kontaktar SOS och de skickar ut brandkåren dit. Då ligger vi kvar över och hinner spana om det finns bra vägar för brandkåren att ta sig till branden, säger Anders Mineur.
Piloterna rapporterar också till räddningstjänsten hur vindarna blåser, och åt vilket håll branden sannolikt kommer sprida sig.
Det är vanligt att piloterna ser bränder som inte syns från marken.
–Det är ett väldigt effektivt sätt att upptäcka bränder på. Det kan finnas folk på marken i närheten som inte sett att det brinner, medan vi ser branden från luften, säger Lennart Landström.
– För några år sedan brann det precis intill en skogsväg. Brandkåren körde dit men kunde ändå inte se branden, det kan vara så knepigt att se, säger Anders Mineur.
De veckor flygklubben i Gimo ansvarar för brandflygningarna har en pilot jour hela dagen. Piloterna får ingen lön, däremot betalar Länsstyrelsen för den kostnad flygningarna innebär.
– Häromdagen hade vi nått upp till 162 flygtimmar i länet i år, säger Sune Pettersson.
Vad är det som driver er när ni inte får lön?
– Man känner att man gör en insats och att man gör nytta när man är först på branden och upptäcker den, säger Lennart Landström och Anders Mineur fortsätter:
– I söndags var en skogsägare hit och bjöd på tårta, han var så glad att vi hade upptäckt en brand på hans mark.