Makarna Sara och Jakob Juuriannse har haft gården i Elsarby utanför Örbyhus i sju år. "Första tiden var tung men nu flyter det på bättre", säger Jakob Juuriannse.
På 1940-talet gick 140 kor runt här och betade på ett 15-tal olika gårdar. Idag har en enda gård lika många kor och lika mycket mark som alla gårdarna hade tillsammans för 80 år sedan. I Elsarby utanför Örbyhus finns endast ett par gårdar kvar. Jakob Jurriaanse köpte en av dessa 2016 och fick en mödosam start på företagandet.
– Det var ett av de jävligaste åren med låga mjölkpriser och största delen av verksamheten var mjölkproduktion. Nu har vi spridit riskerna och ungefär hälften är mjölktillverkning, resterande är privat entreprenad med maskintjänster till typ andra bönder och vägföreningar, säger Jakob Juuriaanse, som har lantbruket ihop med frun Sara.
Trots att mjölkkonsumtionen i Sverige har gått ned drastiskt används ändå råvaran mjölk till ost, kvarg, yoghurt och liknande eftertraktade produkter. Elsarby gård har därför 150 kor, 300 hektar mark, och har gått från en anställd till fyra.
Att bönder gnäller på vädret hör väl till, men denna sommar är extrem och förväntas bli värre än 2018.
– Det har inte regnat ordentligt på evigheter och det är snustorrt i marken. Vi är i full fart med grässkörden som blir foder till korna, men vi har bara fått ihop en tredjedel av normala skörden så här års. Det är inte bra alls.
Elsarby gård har ungefär 150 kor som kräver mycket foder - en bristvara under torkan. "Vi kastar ut trådar för att se om någon vill ha hjälp med grässkörden och vi får ofta napp faktiskt."
Målet för många mjölkbönder är att vara självförsörjande på foder till korna eftersom det kostar en hel del att köpa utifrån. När torkan slår till blir det tufft ekonomiskt.
– Det ser så klart inte bra ut, men vi lärde oss en hel del 2018 och är mer förberedda. Vi har mer mark att skörda nu men det blir å andra sidan dyrare drivmedelskostnader när vi får ihop så lite per hektar.
"Korna vill inte vara ute i hagen när det är så här varmt utan de går in i ladan där det är svalt och skönt" säger Sara Davidsson Juuriannse som driver lantbruket med sin man Jakob.
Det är inte bara skördarna som påverkas när torkan slår till. Korna mår inte alls bra i värmen. När temperaturen stiger över 22 plusgrader reagerar kossorna negativt.
– De får värmestress och vill inte vara ute i hagen utan söker svalka i ladan där vi har stora fläktar, säger Sara Davidsson Juuriannse.
– Sommaren 2018 vände vi på dygnet helt, jobbade när det var svalt på natten och mjölkade klockan fyra-fem på morgonen. Det lär bli lika i år.
Utanför ladugården håller kalvarna till i separata bås.
Matpriserna kan komma att stiga ännu mer som följd, och Jakob Juuriaanse är rätt less på kritiken om höga matpriser.
– Ta priset på Bregott till exempel, som har gått upp 20 procent. Tillverkningskostnader har stigit med minst lika mycket och då blir det naturligt med högre matpriser, säger han.
Men klimatförändringen har inte bara lett till negativa följder för bönder utan även nya positiva odlingsmöjligheter.
– Åkerböna är en proteingröda som till viss del kan ersätta soja. För 20 år sedan mycket svårare att odla den, och den går bättre för mig att odla nu.
Kvarvarande foderlagret kan se stort ut, men då ska man veta att det går åt ungefär åtta "bollar" om dagen.
Hur ser du på kritiken att du som mjölkbonde bidrar till klimatförändringar?
– Klimatförändringen är här och vi har alla en del i den. Men jag håller inte med om att jag försämrar klimatet med mina kor som lever på fotosyntesen och omvandlar växter till något vi kan äta. Kor betar på stora arealer, bidrar till den biologiska mångfalden och gör gödsel som får plantor att växa. Kor släpper ut metangas, men det går inte att jämföra med bilar och flyg som verkligen inte ingår i ett cirkulärt ekosystem.
Trots alla utmaningar vill makarna Juuriaanse knappast byta jobb.
– Kor är sådana fascinerande djur, de är som små levande fabriker. Lantbruk är mitt största intresse och att vara bonde är faktiskt vansinnigt kul, säger Sara Davidsson Juuriaanse.