Skotsk metod mot ungdomsbrott kan införas i Knivsta

Slagsmål på skolor, drogmissbruk och kopplingar till gängkriminalitet bland ungdomar. Oron för barn och unga ökar i Knivsta och nu vill kommunen ta tag i problemen tidigt och jobba mer förebyggande.

"Förskollärare säger att de kan se vilka barn som riskerar att hamna i ett utanförskap", säger Göran Nilsson (M), som är kommunstyrelsens ordförande några dagar till innan Matilda Hübinette (KNU) tar över.

"Förskollärare säger att de kan se vilka barn som riskerar att hamna i ett utanförskap", säger Göran Nilsson (M), som är kommunstyrelsens ordförande några dagar till innan Matilda Hübinette (KNU) tar över.

Foto: UNT arkiv

Knivsta2022-10-23 05:00

I april stängdes fritidsgården i Sjögrenska gymnasiets källare, vilket UNT berättat tidigare. Knivsta kommun jobbar i stället med aktiviteter på olika platser och med ”uppsökande verksamhet” för att nå ungdomar både dagtid och kvällstid.

Men det räcker inte och det saknas ett helhetsgrepp över ungas utsatthet, enligt kommunalrådet Göran Nilsson (M), kommunstyrelsens avgående ordförande.

– Över hela landet ökar inslaget av våld där ungdomar är inblandade. Det märks i skolan att vi har ett tydligt problem med begynnande kriminalitet och missbruk. Vi vet också av erfarenhet att om man kan bryta detta på ett tidigt stadium så är det viktigt att ta chansen, säger han.

undefined
Knivsta är en av Sveriges tryggaste kommuner. Men det behövs ändå mer förebyggande insatser för att fler ungdomar inte ska hamna på glid i framtiden , enligt kommunen. Arkivbild.

Nyligen beslutade kommunstyrelsen att förvaltningen ska undersöka om den så kallade Skottlandsmodellen, eller delar av den, kan införas i Knivsta. Syftet är att minska barns och ungas ”framtida utsatthet”.

Modellen har, som namnet anger, sitt ursprung i Skottland och hjälper skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård att stötta barn tidigt med så lite byråkrati som möjligt.

– Förskollärare säger att de kan se vilka barn som riskerar att hamna i ett utanförskap, så det finns en god grund för att lägga både pengar och intresse på de här frågorna, säger Göran Nilsson.

I uppdraget till förvaltningen framgår att det enligt polisen, socialtjänsten och skolan finns ”kopplingar till gängkriminalitet bland vissa av de inblandade ungdomarna” från mellanstadiet och uppåt, samt att återkommande bråk sker på högstadieskolorna.

Samtidigt påpekas att Knivsta är en av Sveriges tryggaste kommuner med låg andel brottslighet.

undefined
Den gängkriminalitet som finns på flera andra platser i Sverige har inte rotat sig i Knivsta kommun, enligt polisen. Men det finns ungdomar som har kopplingar till den typen av brottslighet. Arkivbild.

Hur ser kopplingen till gängkriminalitet ut?

– Knivsta är ingen ö, utan är en del av den övergripande problematiken som finns. Alla kommuner har de här problemen och det är inget att skämmas för, men man ska skämmas om man inte gör någonting åt det, säger Göran Nilsson.

Men menar du att det finns kriminella gäng i Knivsta?

– Jag är inte så insatt i det. Om ungdomar som känner varandra och har samma problem kan kalla sig ett gäng eller inte är en definitionsfråga.

Flera kommuner och regioner, till exempel Falun och Region Örebro, har utvecklat egna arbetssätt utifrån Skottlandsmodellen. Typiskt för modellen är att alla barn får en trygghetsperson, till exempel en förskoleföreståndare, skolsköterska eller rektor, som de kan vända sig till vid behov.

undefined
"Jag är väldigt stolt över hur kommunen tempoväxlar i de här frågorna", säger Knivstas kommunpolis Mirjam Hopstadius.

Mirjam Hopstadius, kommunpolis Uppsala-Knivsta, jobbar strategiskt med brottsförebyggande insatser. Även hon är tydlig med att Knivsta kan anses vara en trygg kommun med låg brottslighet.

Hon ser initiativet från nuvarande kommunstyret som mycket positivt och tonar samtidigt ner problemet med gängkriminalitet.

– Gängkriminalitet är inte rotat i kommunen, men det finns individer som vi kan känna en oro över, säger hon.

Enligt Mirjam Hopstadius säger de lokala områdespoliserna att de aldrig haft så bra samverkan som med socialtjänsten i Knivsta.

– Det fungerar klockrent. Jag är väldigt stolt över hur kommunen tempoväxlar i de här frågorna, säger hon och syftar på förslaget att prova Skottlandsmodellen.

– Trots att det här knappt är ett problem så väljer de att gå in med väldigt tidiga insatser. Modellen låter väldigt bra, speciellt att vuxna ska finnas för barnen och att barnens behov ska sättas först så tidigt som möjligt, säger Mirjam Hopstadius.

Skottlandsmodellen

I Skottland arbetar alla kommuner enligt samma modell för att samordna tidiga insatser för barn och unga.

Modellen heter ”Getting it right for every child” (GIRFEC) och infördes i mindre skala 2009. Den ger skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården konkreta verktyg för att stötta barn tidigt och med så lite byråkrati som möjligt.

Flera svenska regioner och kommuner arbetar med inspiration från Skottlandsmodellen för att utveckla sina samverkansstrukturer och arbetssätt.

Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!