I april stĂ€ngdes fritidsgĂ„rden i Sjögrenska gymnasiets kĂ€llare, vilket UNT berĂ€ttat tidigare. Knivsta kommun jobbar i stĂ€llet med aktiviteter pĂ„ olika platser och med âuppsökande verksamhetâ för att nĂ„ ungdomar bĂ„de dagtid och kvĂ€llstid.
Men det rÀcker inte och det saknas ett helhetsgrepp över ungas utsatthet, enligt kommunalrÄdet Göran Nilsson (M), kommunstyrelsens avgÄende ordförande.
â Ăver hela landet ökar inslaget av vĂ„ld dĂ€r ungdomar Ă€r inblandade. Det mĂ€rks i skolan att vi har ett tydligt problem med begynnande kriminalitet och missbruk. Vi vet ocksĂ„ av erfarenhet att om man kan bryta detta pĂ„ ett tidigt stadium sĂ„ Ă€r det viktigt att ta chansen, sĂ€ger han.
Nyligen beslutade kommunstyrelsen att förvaltningen ska undersöka om den sĂ„ kallade Skottlandsmodellen, eller delar av den, kan införas i Knivsta. Syftet Ă€r att minska barns och ungas âframtida utsatthetâ.
Modellen har, som namnet anger, sitt ursprung i Skottland och hjÀlper skola, socialtjÀnst och hÀlso- och sjukvÄrd att stötta barn tidigt med sÄ lite byrÄkrati som möjligt.
â FörskollĂ€rare sĂ€ger att de kan se vilka barn som riskerar att hamna i ett utanförskap, sĂ„ det finns en god grund för att lĂ€gga bĂ„de pengar och intresse pĂ„ de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger Göran Nilsson.
I uppdraget till förvaltningen framgĂ„r att det enligt polisen, socialtjĂ€nsten och skolan finns âkopplingar till gĂ€ngkriminalitet bland vissa av de inblandade ungdomarnaâ frĂ„n mellanstadiet och uppĂ„t, samt att Ă„terkommande brĂ„k sker pĂ„ högstadieskolorna.
Samtidigt pÄpekas att Knivsta Àr en av Sveriges tryggaste kommuner med lÄg andel brottslighet.
Hur ser kopplingen till gÀngkriminalitet ut?
â Knivsta Ă€r ingen ö, utan Ă€r en del av den övergripande problematiken som finns. Alla kommuner har de hĂ€r problemen och det Ă€r inget att skĂ€mmas för, men man ska skĂ€mmas om man inte gör nĂ„gonting Ă„t det, sĂ€ger Göran Nilsson.
Men menar du att det finns kriminella gÀng i Knivsta?
â Jag Ă€r inte sĂ„ insatt i det. Om ungdomar som kĂ€nner varandra och har samma problem kan kalla sig ett gĂ€ng eller inte Ă€r en definitionsfrĂ„ga.
Flera kommuner och regioner, till exempel Falun och Region Ărebro, har utvecklat egna arbetssĂ€tt utifrĂ„n Skottlandsmodellen. Typiskt för modellen Ă€r att alla barn fĂ„r en trygghetsperson, till exempel en förskoleförestĂ„ndare, skolsköterska eller rektor, som de kan vĂ€nda sig till vid behov.
Mirjam Hopstadius, kommunpolis Uppsala-Knivsta, jobbar strategiskt med brottsförebyggande insatser. Ăven hon Ă€r tydlig med att Knivsta kan anses vara en trygg kommun med lĂ„g brottslighet.
Hon ser initiativet frÄn nuvarande kommunstyret som mycket positivt och tonar samtidigt ner problemet med gÀngkriminalitet.
â GĂ€ngkriminalitet Ă€r inte rotat i kommunen, men det finns individer som vi kan kĂ€nna en oro över, sĂ€ger hon.
Enligt Mirjam Hopstadius sÀger de lokala omrÄdespoliserna att de aldrig haft sÄ bra samverkan som med socialtjÀnsten i Knivsta.
â Det fungerar klockrent. Jag Ă€r vĂ€ldigt stolt över hur kommunen tempovĂ€xlar i de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger hon och syftar pĂ„ förslaget att prova Skottlandsmodellen.
â Trots att det hĂ€r knappt Ă€r ett problem sĂ„ vĂ€ljer de att gĂ„ in med vĂ€ldigt tidiga insatser. Modellen lĂ„ter vĂ€ldigt bra, speciellt att vuxna ska finnas för barnen och att barnens behov ska sĂ€ttas först sĂ„ tidigt som möjligt, sĂ€ger Mirjam Hopstadius.