Skotsk metod mot ungdomsbrott kan införas i Knivsta

SlagsmÄl pÄ skolor, drogmissbruk och kopplingar till gÀngkriminalitet bland ungdomar. Oron för barn och unga ökar i Knivsta och nu vill kommunen ta tag i problemen tidigt och jobba mer förebyggande.

"FörskollĂ€rare sĂ€ger att de kan se vilka barn som riskerar att hamna i ett utanförskap", sĂ€ger Göran Nilsson (M), som Ă€r kommunstyrelsens ordförande nĂ„gra dagar till innan Matilda HĂŒbinette (KNU) tar över.

"FörskollĂ€rare sĂ€ger att de kan se vilka barn som riskerar att hamna i ett utanförskap", sĂ€ger Göran Nilsson (M), som Ă€r kommunstyrelsens ordförande nĂ„gra dagar till innan Matilda HĂŒbinette (KNU) tar över.

Foto: UNT arkiv

Knivsta2022-10-23 05:00

I april stĂ€ngdes fritidsgĂ„rden i Sjögrenska gymnasiets kĂ€llare, vilket UNT berĂ€ttat tidigare. Knivsta kommun jobbar i stĂ€llet med aktiviteter pĂ„ olika platser och med ”uppsökande verksamhet” för att nĂ„ ungdomar bĂ„de dagtid och kvĂ€llstid.

Men det rÀcker inte och det saknas ett helhetsgrepp över ungas utsatthet, enligt kommunalrÄdet Göran Nilsson (M), kommunstyrelsens avgÄende ordförande.

– Över hela landet ökar inslaget av vĂ„ld dĂ€r ungdomar Ă€r inblandade. Det mĂ€rks i skolan att vi har ett tydligt problem med begynnande kriminalitet och missbruk. Vi vet ocksĂ„ av erfarenhet att om man kan bryta detta pĂ„ ett tidigt stadium sĂ„ Ă€r det viktigt att ta chansen, sĂ€ger han.

undefined
Knivsta Àr en av Sveriges tryggaste kommuner. Men det behövs ÀndÄ mer förebyggande insatser för att fler ungdomar inte ska hamna pÄ glid i framtiden , enligt kommunen. Arkivbild.

Nyligen beslutade kommunstyrelsen att förvaltningen ska undersöka om den sĂ„ kallade Skottlandsmodellen, eller delar av den, kan införas i Knivsta. Syftet Ă€r att minska barns och ungas ”framtida utsatthet”.

Modellen har, som namnet anger, sitt ursprung i Skottland och hjÀlper skola, socialtjÀnst och hÀlso- och sjukvÄrd att stötta barn tidigt med sÄ lite byrÄkrati som möjligt.

– FörskollĂ€rare sĂ€ger att de kan se vilka barn som riskerar att hamna i ett utanförskap, sĂ„ det finns en god grund för att lĂ€gga bĂ„de pengar och intresse pĂ„ de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger Göran Nilsson.

I uppdraget till förvaltningen framgĂ„r att det enligt polisen, socialtjĂ€nsten och skolan finns ”kopplingar till gĂ€ngkriminalitet bland vissa av de inblandade ungdomarna” frĂ„n mellanstadiet och uppĂ„t, samt att Ă„terkommande brĂ„k sker pĂ„ högstadieskolorna.

Samtidigt pÄpekas att Knivsta Àr en av Sveriges tryggaste kommuner med lÄg andel brottslighet.

undefined
Den gÀngkriminalitet som finns pÄ flera andra platser i Sverige har inte rotat sig i Knivsta kommun, enligt polisen. Men det finns ungdomar som har kopplingar till den typen av brottslighet. Arkivbild.

Hur ser kopplingen till gÀngkriminalitet ut?

– Knivsta Ă€r ingen ö, utan Ă€r en del av den övergripande problematiken som finns. Alla kommuner har de hĂ€r problemen och det Ă€r inget att skĂ€mmas för, men man ska skĂ€mmas om man inte gör nĂ„gonting Ă„t det, sĂ€ger Göran Nilsson.

Men menar du att det finns kriminella gÀng i Knivsta?

– Jag Ă€r inte sĂ„ insatt i det. Om ungdomar som kĂ€nner varandra och har samma problem kan kalla sig ett gĂ€ng eller inte Ă€r en definitionsfrĂ„ga.

Flera kommuner och regioner, till exempel Falun och Region Örebro, har utvecklat egna arbetssĂ€tt utifrĂ„n Skottlandsmodellen. Typiskt för modellen Ă€r att alla barn fĂ„r en trygghetsperson, till exempel en förskoleförestĂ„ndare, skolsköterska eller rektor, som de kan vĂ€nda sig till vid behov.

undefined
"Jag Àr vÀldigt stolt över hur kommunen tempovÀxlar i de hÀr frÄgorna", sÀger Knivstas kommunpolis Mirjam Hopstadius.

Mirjam Hopstadius, kommunpolis Uppsala-Knivsta, jobbar strategiskt med brottsförebyggande insatser. Även hon Ă€r tydlig med att Knivsta kan anses vara en trygg kommun med lĂ„g brottslighet.

Hon ser initiativet frÄn nuvarande kommunstyret som mycket positivt och tonar samtidigt ner problemet med gÀngkriminalitet.

– GĂ€ngkriminalitet Ă€r inte rotat i kommunen, men det finns individer som vi kan kĂ€nna en oro över, sĂ€ger hon.

Enligt Mirjam Hopstadius sÀger de lokala omrÄdespoliserna att de aldrig haft sÄ bra samverkan som med socialtjÀnsten i Knivsta.

– Det fungerar klockrent. Jag Ă€r vĂ€ldigt stolt över hur kommunen tempovĂ€xlar i de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger hon och syftar pĂ„ förslaget att prova Skottlandsmodellen.

– Trots att det hĂ€r knappt Ă€r ett problem sĂ„ vĂ€ljer de att gĂ„ in med vĂ€ldigt tidiga insatser. Modellen lĂ„ter vĂ€ldigt bra, speciellt att vuxna ska finnas för barnen och att barnens behov ska sĂ€ttas först sĂ„ tidigt som möjligt, sĂ€ger Mirjam Hopstadius.

Skottlandsmodellen

I Skottland arbetar alla kommuner enligt samma modell för att samordna tidiga insatser för barn och unga.

Modellen heter ”Getting it right for every child” (GIRFEC) och infördes i mindre skala 2009. Den ger skolan, socialtjĂ€nsten och hĂ€lso- och sjukvĂ„rden konkreta verktyg för att stötta barn tidigt och med sĂ„ lite byrĂ„krati som möjligt.

Flera svenska regioner och kommuner arbetar med inspiration frÄn Skottlandsmodellen för att utveckla sina samverkansstrukturer och arbetssÀtt.

KĂ€lla: Skolverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!