Efter rekorduppgångar de senaste åren är villapriserna i Knivsta nu i princip tillbaka på 2019 års nivåer. Arkivbild.
Pandemiåret 2020 ökade villapriserna i Knivsta med hela 29 procent och fortsatte även uppåt året efter. Men sedan i april i år, då snittvillan kostade 5 866 000 kronor, har de backat med 24 procent enligt siffror från Svensk Mäklarstatistik. Räknat på de senaste tolv månaderna är prisfallet mindre, 11,5 procent.
För tremånadersperioden september–november var priset för medelvillan 4 458 000 kronor, en minskning med 1,4 miljoner sedan toppnoteringen i våras. Att relativt få objekt sålts i höst kan dock göra att enskilda husaffärer påverkar statistiken.
Klart är att rekordårens tid är förbi och att nya köp- och säljmönster uppstått.
– Många av våra kunder behöver nu sälja först och köpa sen, vilket skapat ett för stort utbud och för liten efterfrågan av villor och lägenheter, konstaterar fastighetsmäklaren Louise Ekerot på Fastighetsbyrån i Knivsta.
Konsekvensen är att framför allt villor och radhus ligger ute till salu mycket längre än tidigare.
– Det görs definitivt affärer och är på intet sätt stopp i maskineriet. Men processerna tar längre tid.
Bostadsmarknaden i Knivsta har du gått från het till sval. I dag kostar en medelvilla cirka 4,5 miljoner kronor.
Så förutom oro kring höjda boräntor, skenande inflation, samt höga el- och bränslepriser finns en osäkerhet kring den egna bostadsförsäljningen innan man köper nytt.
– Jag upplever att köparna får ihop sina kalkyler. I stället är den största oron: Hur lång tid tar det innan jag får mitt eget boende sålt och hur mycket kommer jag att få för det? säger Louise Ekerot.
Många bostäder i Knivsta säljs nu under utgångspriset och utan budgivning. Arkivbild.
Hur vanligt är det att bostäder säljs under utgångspriset?
– Just nu är det vanligt. Utgångspriset har i många fall varit anpassat efter gårdagens marknad, men nu börjar vi närma oss ett läge där köpare och säljare möts. Men få objekt har budgivning och det gäller hela landet.
En positiv förändring är att spekulanterna bryr sig mer om husen är energisnåla eller inte.
– Historiskt har inte värmesystem eller solceller varit en avgörande faktor för ett köp. Men nu har det fått ett helt annat fokus eftersom det sparar mer pengar.
Solceller och husets värmesystem har fått mycket större betydelse för villaköparen. Arkivbild.
Enligt Louise Ekerot är Knivsta fortsatt en populär kommun att bosätta sig i. Hon menar att pandemieffekten håller i sig, framför allt lockar områden som Lagga, Östuna, Vassunda och Husby-Långhundra.
– Många flyttar från innerstan i Stockholm till hus på landet i lagom prisklass, mycket tack vare att möjligheten att jobba hemma finns kvar, säger hon.