Så säger forskningen om stora barngrupper i förskolan

Ja, det är viktigt att barngrupperna i förskolan inte är för stora. Men det finns annat som är ännu viktigare, enligt barnforskaren Katarina Gustafson vid Uppsala universitet.

Stora barngrupper och få utbildade förskollärare kan skapa en utsatthet för personalen, säger Katarina Gustafson, professor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier på Uppsala universitet.

Stora barngrupper och få utbildade förskollärare kan skapa en utsatthet för personalen, säger Katarina Gustafson, professor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier på Uppsala universitet.

Foto: Uppsala universitet

Knivsta2023-09-25 16:30

Förskola i fokus

Knivsta har större barngrupper i förskolan och färre utbildade förskollärare än genomsnittet i Sverige, vilket kommunstyret vill ändra på under mandatperioden. Frågan är viktig, men också komplex, säger Uppsalaprofessorn och barnforskaren Katarina Gustafson.

– Barngruppernas storlek och sammansättning är självklart viktigt. Men forskningsstudier lyfter att även förskolepersonalens utbildningsnivå och kompetens är väsentligt. De pedagogiska relationerna mellan personal och barn är det allra viktigaste för att det ska bli bra kvalitet i förskolan. Förskolans villkor är avgörande för hur sådana relationer kan stödjas eller försvåras, säger hon.

undefined
Det är inte alla kommuner som följer Skolverkets riktlinjer för hur stora barngrupperna i förskolan bör vara.

För att barnen ska bli sedda och delaktiga arbetar Knivstas kommunala förskolor med att dela upp barnen i mindre grupper. Det är naturligtvis bra, anser Katarina Gustafson, men det kan också ses som en konsekvens av att kommuner generellt drar ner på förskolornas resurser.

– Man puttar ner ansvaret på förskolorna så att de måste organisera sig annorlunda. Men det finns ju smärtgränser för storleken på barngrupperna och förskolepersonalen jobbar jättehårt med det här. Studier visar att de blir väldigt frustrerande när de känner att de inte räcker till för barnen och inte kan uppfylla läroplanens mål.

undefined
De pedagogiska relationerna mellan barn och personal är viktigare än barngruppernas storlek, menar barnforskaren Katarina Gustafsson.

Med 5,7 barn per personal ligger Knivsta dåligt till när det gäller personaltäthet i de kommunala förskolorna. Bara tio av landets 290 kommuner visar sämre siffror.

Stora barngrupper och få utbildade förskollärare kan skapa en utsatthet för personalen, enligt Katarina Gustafson.

– En ensam förskollärare på en avdelning kan ansvara för hela arbetslaget. Det är ett stort ansvar och ett krävande arbete.

I dag är både förskollärare och barnskötare bristyrken. För några år sedan utökades antalet utbildningsplatser för förskollärare, men det är fortsatt få sökande och alla fullföljer inte utbildningen.

undefined
Skolverket rekommenderar 6–12 förskolebarn per grupp i åldern 1–3 år och 9–15 barn per grupp i åldern 4–5 år. Det är dock endast riktmärken och i många kommuner är grupperna större.

Samtidigt sjunker barnafödandet i Uppsala län och Knivsta är en av kommunerna i Sverige som har den största procentuella minskningen det senaste halvåret, jämfört med samma period ifjol. Det skulle kunna få positiva effekter för storleken på barngrupperna, men så behöver det inte alls bli.

– Jag har studerat Stockholm stads förskolor och när det var färre barn över tid slog man i stället ihop enheter eftersom det här handlar om kommunens ekonomi, säger Katarina Gustafson.

Minskat barnafödande

Under årets första sex månader föddes 89 barn i Knivsta kommun. Det är den lägsta siffran sedan 2011 då 84 barn föddes motsvarande period.

Årets siffror är en minskning med 39 procent jämfört med första halvåret 2022 då 124 barn föddes i Knivsta.

I Sverige föddes knappt 51 600 barn under första halvåret i år. Det är nästan 3 000 färre än motsvarande period i fjol, en minskning med 5,5 procent.

2022 hade Uppsala län lägst antal födslar i hela Sverige per kvinna: 1,39.

Källa: SCB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!