Förskola i fokus
Knivsta har större barngrupper i förskolan och färre utbildade förskollärare än genomsnittet i Sverige, vilket kommunstyret vill ändra på under mandatperioden. Frågan är viktig, men också komplex, säger Uppsalaprofessorn och barnforskaren Katarina Gustafson.
– Barngruppernas storlek och sammansättning är självklart viktigt. Men forskningsstudier lyfter att även förskolepersonalens utbildningsnivå och kompetens är väsentligt. De pedagogiska relationerna mellan personal och barn är det allra viktigaste för att det ska bli bra kvalitet i förskolan. Förskolans villkor är avgörande för hur sådana relationer kan stödjas eller försvåras, säger hon.
För att barnen ska bli sedda och delaktiga arbetar Knivstas kommunala förskolor med att dela upp barnen i mindre grupper. Det är naturligtvis bra, anser Katarina Gustafson, men det kan också ses som en konsekvens av att kommuner generellt drar ner på förskolornas resurser.
– Man puttar ner ansvaret på förskolorna så att de måste organisera sig annorlunda. Men det finns ju smärtgränser för storleken på barngrupperna och förskolepersonalen jobbar jättehårt med det här. Studier visar att de blir väldigt frustrerande när de känner att de inte räcker till för barnen och inte kan uppfylla läroplanens mål.
Med 5,7 barn per personal ligger Knivsta dåligt till när det gäller personaltäthet i de kommunala förskolorna. Bara tio av landets 290 kommuner visar sämre siffror.
Stora barngrupper och få utbildade förskollärare kan skapa en utsatthet för personalen, enligt Katarina Gustafson.
– En ensam förskollärare på en avdelning kan ansvara för hela arbetslaget. Det är ett stort ansvar och ett krävande arbete.
I dag är både förskollärare och barnskötare bristyrken. För några år sedan utökades antalet utbildningsplatser för förskollärare, men det är fortsatt få sökande och alla fullföljer inte utbildningen.
Samtidigt sjunker barnafödandet i Uppsala län och Knivsta är en av kommunerna i Sverige som har den största procentuella minskningen det senaste halvåret, jämfört med samma period ifjol. Det skulle kunna få positiva effekter för storleken på barngrupperna, men så behöver det inte alls bli.
– Jag har studerat Stockholm stads förskolor och när det var färre barn över tid slog man i stället ihop enheter eftersom det här handlar om kommunens ekonomi, säger Katarina Gustafson.