Nya siffror från SCB visar att bara 1 254 barn föddes i Uppsala första halvåret 2023. Antal barn per kvinna har inte varit så lågt som nu sedan 2002.
Nya siffror från SCB visar att bara 1 254 barn föddes i Uppsala kommun första halvåret 2023. Födelsetalen har inte varit så låga sedan 2013 och då var det färre personer som bodde i Uppsala. Barnafödandet per kvinna har inte varit så lågt som nu på minst 21 år.
Under 2022 var Uppsala också det län som hade lägst antal födslar i hela Sverige per kvinna: 1,39.
– Det här är ingen tillfällig trend. Barnafödandet har legat lågt länge så det här kommer inte vända snabbt, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.
Situationen med lågt barnafödande och ett kärvt ekonomiskt läge i Sverige har sina historiska föregångare. I början av 1930-talet gjorde lågkonjunkturen att 200 000 människor var arbetslösa och särskilt barnfamiljerna drabbades hårt av fattigdom och undernäring. Födelsetalen sjönk kraftigt och blev de lägsta i västvärlden.
Det var i samband med detta som paret Alva och Gunnar Myrdal skrev boken "Kris i befolkningsfrågan" som handlade om risken att det föddes så få barn att det inte skulle räcka för att ta hand om den åldrande befolkningen. Så blev det inte, utan födelsetalen gick upp igen och samma sak hände på 1970-talet: kris och uppgång av födslar.
Alva Myrdal, politiker och diplomat och Gunnar Myrdal nationalekonom och politiker. Bilden är tagen i Stockholm 1940.
Kan det bli kris i befolkningsfrågan nu igen?
– Ja absolut. Det ser vi redan i andra europeiska länder som exempelvis Tyskland där det är stora pensionsavgångar och inte tillräckligt med människor som kan ersätta dem. Men det kommer i så fall dröja ett par decennier.
För Åsa Edström, avdelningschef på förlossningen på Akademiska sjukhuset är det snarare en stor lättnad att det föds färre barn.
Åsa Edström är avdelningschef på förlossningen i Uppsala och de sjunkande födelsetalen har gjort att trycket på personalen lättat något.
– Vi har ju barnmorskebrist så det här gör det en aning mindre stressigt för personalen. Vi har inte fått det lugnt och skönt, men rent psykologiskt är det här bra. Vi försöker vara närvarande med de kvinnor som föder barn i stället för att springa mellan rummen. Det är bra för arbetsmiljön och välmåendet bland personalen.
Maja Bodin forskar i reproduktiv hälsa på Uppsala universitet och har bland annat pratat med människor i olika åldrar om varför de valde att skaffa barn.
Maja Bodin har forskat i reproduktiv hälsa på Uppsala universitet om vad det är som gör att folk väljer att skaffa barn.
Varför föds det färre barn?
– Det är svårt att svara på. När det är oro i världen sjunker barnafödandet och sedan brukar det hämtas upp. Om man jämför med andra länder så har Sverige varit väldigt stabilt i barnafödande och det tror man hänger ihop med familjepolitiken att det ska vara lätt att kombinera familj och arbete.
De personer som Maja Bodin intervjuat som fick barn i slutet på 1960-talet hade många funderingar över krig i omvärlden och miljöförstöring. Detta ledde till att många valde att adoptera ett barn som ett sätt att ta hand om de barn som redan fanns i stället för att skaffa fler biologiska barn.
Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet kan se att det inte är föräldrar som redan har barn som undviker att skaffa fler, utan det är fler som inte skaffar barn alls.
– Men nu är adoption ute. Det har kommit så många skandaler med kidnappade barn så det har fått dåligt rykte.
Maja Bodin tror dock att barnafödandet i Uppsala kommer att stiga igen eftersom det finns många inflyttade familjer i barnafödande åldrar.
Gunnar Andersson på Stockholms universitet har precis fått in ny statistik på att färre som bor tillsammans gifter sig.
– Och det här är intressant, färre samboende par gifter sig och det är också de som inte skaffar barn alls. Det lägre barnafödandet beror inte på att familjer som har barn inte skaffar ett tredje eller fjärde. Utan det är något som gör att de här paren stannar vid att bo ihop.