Vi verkar beröras väldigt olika av klimatlarmen. Just hur ofta man oroar sig för klimatet, är en av de frågor som vi på UNT ställde i vår klimatenkät. Över 1 800 personer har svarat. Här kan du se resultatet.
Två av dem är Fredrik Pettersson och Marie-Louise Lundgren. UNT sammanförde dem för ett samtal om hur vi reagerar och agerar på forskarrön och nyhetsartiklar om klimatförändringar. Deras svar skiljer sig mycket åt, inte minst när det gäller oron. För när Marie-Louise Lundgren känner oro flera gånger om dagen oroar sig Fredrik Pettersson aldrig.
– Mina barn kallar mig klimatförnekare. Men det tycker jag inte att jag är. Vi människor påverkar klimatet, men frågan är hur mycket, säger Fredrik Pettersson.
I enkäten har båda svarat att klimatförändringarna är ett allvarligt problem, men medan Fredrik tycker att det är ett bland flera allvarliga, tycker Marie-Louise att det är det allvarligaste. De två svaren är de klart vanligaste på frågan om hur man ser på klimatförändringarna. 42 procent tycker att det är det allvarligaste problemet i dag, 31 procent att det är ett allvarligt problem bland flera. Övriga ansåg antingen att det finns problem, men att riskerna är överdrivna (20 procent) eller att klimatförändringen inte är något problem (7 procent).
LÄS MER: Strikt syn på solceller i Uppsala
Marie-Louise Lundgren har sommarstuga i Hälsingland och kände tydligt brandlukten från skogsbränderna i somras.
– Då grät och bad jag för klimatet, fast jag inte alls tror på gud. Jag tycker att vi varit för försiktiga när det gäller att larma. Det är därför vi är där vi är i dag. Kunskapen har funnits och det borde ha informerats mycket mer och bättre förr, säger Marie-Louise Lundgren.
Fredrik Pettersson säger att han som ingenjör har ett lösningsorienterat angreppssätt till klimatfrågan. Han tror att vi med rätt stöttning av hållbara företag och med satsningar på att utveckla ny teknik kommer att vända den negativa trenden i tid, utan alltför stora skador på naturen.
– Domedagsstämning är inte bra, vi måste ta tag i problemen i stället, säger han.
Under samtalet håller de sams – inledningsvis. Men eftersom Marie-Louise Lundgren enligt sig själv är en som tänder till 100 procent när hon märker att någon inte tar seriöst på klimathotet blir det så småningom en ordväxling kring köttätande, dock i god ton. Men de är ense om en sak: det går inte att sluta kämpa för att minska den globala uppvärmningen. Marie-Louise Lundgren är djupt pessimistisk, men vill inte ge upp. Hon uppmuntrar de unga som skolstrejkar.
– De agerar och visar kampvilja, så att vi kommer någon vart. Vi kan inte lägga oss ned och bara dö, säger hon.
LÄS MER: De gör bränsle för skamfria flygresor
Mer än var fjärde som svarat på UNT:s enkät tror inte att människan är huvudorsaken till klimatförändringarna. Bland dem finns en överrepresentation av män. En av dem är Claes-Göran Barrestam.
– Det här är komplexa frågor, som kräver komplexa svar. Det är mycket som påverkar klimatet, till exempel planeternas rörelser, säger han när UNT ringer upp.
Han tycker att klimatdiskussionen är för unison och tror att det finns forskare som tystas ned för att de har en åsikt som avviker och att forskare inte vill presentera klimatskeptiska slutsatser av rädsla för att förlora forskningsanslag eller få svårigheter att få nya.
– Forskare befinner sig på marknad och behöver skapa ett underlag för sitt arbete. Säger de att ”mitt jobb behövs inte”, så har de ju ingen finansiering.
Men vad tänker du att vi har att förlora på att ställa om samhället för att minimera riskerna för klimatförändringar som forskarna pekar på?
– Vi har inget att förlora på det. Men det måste ske strukturerat och ordnat, med graderade risker så att vi satsar rätt. Nu är allt så hoppigt och vi hamnar i en larmtillvaro. Just nu är det sjöfarten det larmas om, i morgon är det något annat.
LÄS MER: Hitta alla artiklar i UNT:s klimatserie
Några beräkningar på hur stor andel av svenskarna som är skeptiska till att människan orsakat klimatförändringar finns inte. Men en jämförelse med Naturvårdsverkets attitydundersökning ”Allmänheten om klimatet 2018” indikerar att andelen skeptiker är högre i UNT:s enkät som inte bygger på ett slumpvis eller representativt urval. En som i enkäten svarat att hon tror att människan är orsaken till klimatförändringar är Cia Gad-Böckman. Hon tillhör den tredjedel som oroar sig någon gång i månaden eller någon gång i veckan. Det finns ett aktuellt sätt att påverka klimatet, säger hon.
– Jag ska rösta på det parti jag tror är bäst för klimatet i EU-valet.
Hon tycker sig märka att klimatfrågan blivit en sak det pratas om. Själv hamnade hon i en häftig diskussion i påskas.
– Då var det så varmt. Någon tyckte att oron för värmen var överdriven. Det tyckte inte jag.