I höstas, när fyrspårsutbyggnaden mellan Stockholm och Uppsala var med i Trafikverket förslag till satsningar på infrastrukturen, jublade Uppsalapolitikerna. Och när avtalet om det så kallade Uppsalapaketet förhandlats fram såg många det som att "nu är det klart". Men ännu har inget beslut om utbyggnaden fattats.
Infrastrukturplanen, där bland annat det slutliga beslutet om fyrspår väntas vara med, skulle ha lagts fram i april. Det har sedan ändrats till "under våren". Nu är det sedan flera veckor tillbaka meteorologisk sommar i Uppsala och det senaste beskedet är att planen kommer "inom kort".
Det har tidigare hävdats att det är bråk mellan S och MP i regeringen om snabbtåget som gör att planen försenats. Men enligt källor inom regeringskansliet är problemen mycket större än så.
Att fyrspåret överhuvudtaget fanns med i det förslag till infrastrukturplan som Trafikverket lämnade i höstas beror på att snabbtågssatsningen bantades. Genom att planera för lägre hastighet, 250 kilometer per timme, och en långsammare utbyggnadstakt, frigjordes resurser som bland annat räcker till fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala. Det var i sin tur grunden för avtalet om Uppsalapaketet, där kommunen lovar att bygga bostäder i utbyte mot att staten bygger ut järnvägen och en ny tågstation i Bergsbrunna.
Problemet är att statens förhandlare även tecknat liknande avtal med kommunerna längs den framtida höghastighetsjärnvägen. Förutsättningarna i de avtalen är att järnvägen byggs för en hastighet på 320 kilometer i timmen och en snabb utbyggnadstakt. I gengäld lovar kommunerna längs sträckan att vara med och betala för snabbtåget samt att bygga bostäder.
Också i avtalet för Uppsalapaketet finns en tidsram som gör att satsningen måste finansieras inom den infrastrukturplan som ska presenteras under våren. Utbyggnaden av fyrspår ska påbörjas 2024–2026 och hela sträckan fram till länsgränsen ska vara klar 2032–2034.
Regeringen står därför med flera avtal där staten förbinder sig att bygga ut järnvägen i snabb takt. Och det innebär att man i praktiken lovat bort samma pengar två gånger.
Skulle regeringen i sin infrastrukturplan skjuta fram tidsplanen för något av projekten gäller inte längre kommunernas åtagande och hela avtalet faller. Skulle man gå ifrån avtalen innebär det en stor prestigeförlust. Man förlorar dessutom trovärdighet nästa gång man utser en förhandlare som för statens räkning ska teckna avtal med kommunerna om det visar sig att det mandat man gett förhandlaren inte längre gäller.
LÄS MER: Bostäder avgjorde för fyrspåret
LÄS MER: Historisk spårsatsning ska lösa Uppsalas problem
LÄS MER: Nej till Ultunabron kan knäcka avtalet om fyrspår
UNT har ställt frågor till näringsdepartementet om hur problemet ska lösas. Men något tydligt svar vill man inte ge.
– Dina frågor är relevanta. Men jag kan inte besvara dem utan att avslöja innehållet i infrastrukturplanen, säger Karin Boman Röding, pressekreterare hos infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
I Uppsala är de ansvariga otåliga.
– Vi ser ett stort behov av den här utbyggnaden. Vi såg häromveckan hur minsta störning får katastrofala följder. Vi måste ha ett mer robust system, säger Erik Pelling (S), kommunalråd.
Men det handlar inte bara om situationen för Uppsalas tågpendlare, fyrspårsutbyggnaden och stationen i Bergsbrunna har stor betydelse för den framtida stadsplaneringen i Uppsala.
Där är även kollektivtrafiklänken mellan Gottsunda och Bergsbrunna en viktig del och man boppas i Uppsala att det finns öronmärkta pengar i stadsmiljöavtalen för en spårvägssatsning..
– Det handlar om att maximera nyttan, inte bara att transportera människor. För Uppsala är Ultunalänken också viktig i arbetet att få bort Gottsunda från listan över utsatta områden. En spårväg ändrar Gottsundas geografiska läge och man får en av de bästa förbindelserna till Arlanda, säger Erik Pelling.