Patrik Hesselius är strateg på kommunledningskontoret och den som hållit ihop kommunens arbete med det så kallade Uppsalapaketet. Vi står på ängarna söder om Nåntuna. Herrgården i Ultuna syns tydligt på andra sidan ån. Här någonstans är det tänkt att Ultunalänken ska dras, en spårväg mellan Gottsunda och Bergsbrunna.
Den känsliga miljön gör att det kan bli totalstopp för en bro vid miljöprövningen. Då blir det ingen spårvägslänk här och konsekvensen blir att hela avtalet om fyrspår och tågstation i Bergsbrunna faller.
– I förhandlingarna med staten har det varit tydligt att vi måste ta hänsyn till den ordinarie planeringsprocessen. Och om länsstyrelsen säger nej till Ultunalänken får vi gå tillbaka till staten och förhandla om avtalet efter de nya förutsättningarna.
Årike Fyris är ett viktigt grönstråk som är flitigt utnyttjat av Uppsalaborna året runt. På sommaren sjunger näktergalarna i buskagen. Och på vintern dras skidspår upp på ängarna. I ett litet område ska hänsyn tas till riksintressen som innehåller både kultur- och naturvärden. Här planeras både världsarv och naturreservat. Dessutom är det ett område som är extra känsligt för vattenförsörjningen i Uppsala.
Hänsyn till miljön gör att kommunen i översiktsplanen angav att Ultunalänken ska trafikeras med "lätt spårväg".
Nu har man delvis tänkt om och inriktningen är en mer traditionell spårväg, som även ska få en förlängning mot resecentrum i två grenar via Gottsunda/Rosendal respektive Ultuna/Ulleråker.
Men det gör också att man behöver en kraftigare bro som kan vara svårare att förena med miljökraven.
Det planerade världsarvet är det som kommer att vara lättast att hantera i den känsliga miljön. Det som är intressant för världsarvsansökan i området är de linneanska växter som fortfarande finns kvar och som måste bevaras.
– Unesco tar även hänsyn till upplevelsen av området. Men det finns världsarv i trafikstörda områden som ändå har utnämnts till världsarv. Kew Gardens i London ligger till exempel under inflygningssträckan till Heathrow, säger Anja Rautenberg, som arbetar med världsarvsansökan på länsstyrelsen i Uppsala.
Tanken är också att föreskrifterna för det planerade naturreservatet ska skrivas så att Ultunalänken blir möjlig att bygga.
Knepigare är skyddet av vattentäkten. Uppsalaåsen ligger här delvis under markytan med ett lerlager ovanpå. Den naturliga grundvattennivån ligger i eller strax över markytan.
En bro vid Ultuna har diskuterats flera gånger. Både länsstyrelsen och Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har då i sina yttranden skrivit att det behövs noggranna utredningar av hur grundvattnet och vattentäkten påverkas innan man kan säga om det överhuvudtaget går att bygga en bro. Oron är att det skyddande lerlagret över åsen ska punkteras, vilket både ökar risken för föroreningar och kan sänka vattentrycket.
– Området runt ån är besvärligt med både vattentäkten och leran. Ett skäl till avsaknaden av broar över Fyrisån är att det är väldigt svårt att bygga, säger Charlotte Defoort, som varit med och skrivit SGU:s tidigare yttranden.