LÄS MER: Ödesbesked för Uppsalas tillväxt
LÄS MER: Därför är fyrspåret en ödesfråga
LÄS MER: Så ska Uppsala bli större än dagens Malmö
– Äntligen. Så kändes det när beskedet kom. Det är många aktörer som har lagt ner mycket tid och energi på att förverkliga det här, säger kommunstyrelsens ordförande Marlene Burwick (S), när UNT når henne på telefon mellan några av dagens möten.
Men hon säger att kommunledningen inte kommer att slå sig till ro med det här beskedet, utan kommer att fortsätta att påverka för att bygget kan komma i gång så snart som möjligt.
– Man måste få vara glad i några minuter men arbetet är självklart inte över, säger hon.
Trafikverkets bygge av ytterligare två järnvägsspår mellan Uppsala och länsgränsen mot Stockholm ska påbörjas senast 2029. Det finns ännu inte pengar till hela sträckan. Mikael Klingstedt på Trafikverket, som gjort en utredning av järnvägssträckan, tror att de 2,5 miljarder som avsatts fram till 2029 kan räcka fram till Bergsbrunna från Uppsala central. Någon fortsättning efter länsgränsen är heller inte planerad.
– De konkreta önskemål som funnits har varit att kunna köra flera tåg och att kunna stanna tågen framför allt i Bergsbrunna och möjligen i Alsike. Och då behöver man inte ha fyra spår hela vägen till Stockholm, säger Mikael Klingstedt.
Någon exakt byggstart är inte bestämd. Men den sätts till slutet av perioden, som sträcker sig fram till år 2029. Med en byggtid fram till Bergsbrunna på tre–fem år innebär det att de första tågen kan stanna någon gång mellan år 2030 och år 2035.
Hur lång byggtiden blir går inte att säga exakt. Och enligt Mikael Klingstedt beror det bland annat på om trafiken kan stängas av eller inte under byggtiden.
– Det kommer att bli stökigt under en period i Uppsala. Och det är frågan om man ska skynda på och ta allt på en gång eller dra ut på det, säger han.
Det är två faktorer som till sist gjorde att det blev ett ja till spårutbyggnad. Den ena är förslaget att banta den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm och Malmö/Göteborg. Det har frigjort ungefär tio miljarder för andra projekt. Det andra skälet till att järnvägen till Uppsala finns med i förslaget är att Uppsala och Knivsta kommuner så tydligt pekat på kopplingen till bostadsbyggande.
– Uppsala och Knivsta har varit väldigt precisa med hur många bostäder de vill bygga. Det här är därför ett av få objekt där Trafikverket kunnat ge konkreta besked vad det betyder för bostadsförsörjningen. Och det är kommunernas förtjänst, säger Mikael Klingstedt.
I förslaget till infrastrukturplan står det också att en förutsättning för att projektet blir av är att avtal tecknas med kommunerna om bostadsförsörjningen.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth nämnde i samband med att Trafikverket presenterade sitt förslag särskilt satsningen på järnvägen mellan Uppsala och Stockholm som en viktig pusselbit för att klara bostadsbyggandet. Många har tolkat det som att regeringen är så pass positiv till projektet att det lever kvar när det slutliga beslutet kommer.
– Nu kommer det aldrig att åka ur planen. Det är min bedömning. Vad jag kan se räcker inte pengarna hela vägen. Men jag tror att det blir fullfinansierat, frågan är bara när, säger landshövding Göran Enander.
De övriga satsningar som berör länet är en ombyggnad till mötesseparering av väg 56 mellan Heby och Sala och planskilda järnvägskorsningar inne i Uppsala. Dessutom ska ett mötesspår byggas på Dalabanan vid Heby. Däremot blir det ingen ny bro längs väg 55 vid Hjulsta om inte regeringen skjuter till ytterligare pengar.