– Dels är det jättebra att vi kan dokumentera vad som händer i reviret och när nya valpar föds. Dels är en av vargarna i reviret genetiskt viktig, berättar Sebastian Olofsson, vilthandläggare på länsstyrelsen.
Vargen som är genetiskt viktig är pappan till valparna. Han är första generationens avkomma till en finsk-rysk varg.
– Han är inte lika inavlad som vanliga svenska vargar och därför är det bra om hans gener förs vidare.
Baksidan av tillökningen är att vargarna i Siggeforareviret har en historik av att skada tamdjur. UNT har tidigare rapporterat om vargattacker hos lammuppfödare som tvingats lägga ned verksamheten i Hebytrakten.
– Fler vargar ska ha mat i området och det finns en risk att de kan ställa till med problem, säger han.
En vargtik får i snitt fem valpar. 2020 fick tiken i Siggeforareviret fyra valpar och 2021 såg man sex stycken på film men hittade bara fem under en inventering. Åtta valpar är inte ett ovanligt antal, säger Sebastian Olofsson.
Kan tillökningen innebära att vargattackerna ökar?
– Vi kan konstatera att det kommer finnas många vargar i reviret under hösten och vintern, men det går inte att säga att risken är större i år än något annat år.
På lördag ska länsstyrelsen göra en viltinventering i reviret. En inventering av rovdjur sker mellan 1 oktober och 31 mars.
– Då ska vi ta reda på hur många valpar som är kvar, både bland de nya och fjolårsvalparna.