Viktor och Lars Jansson har både avelsbesättning och köttproduktion. Planen var att Viktor skulle ta över verksamheten, men i stället ska nu gårdens drygt 70 tackor skickas på slakt.
– Det första vi gör varje morgon är att kolla till fåren för att se att de lever. Känslan av att vi kan ha ett angrepp i morgon bitti är så jobbig att den överväger det positiva med att ha dem kvar, säger Lars Jansson.
Totalt dödades åtta får i två vargangrepp förra året.
Lars Jansson började föda upp lamm 1989 och har både avelsbesättning och köttproduktion. Planen var att sonen Viktor skulle ta över, men i stället ska nu gårdens drygt 70 tackor skickas på slakt.
– Efter 30 års avelsarbete har vi fått fram en produkt som alla frågar efter, och den kunskapen och kvaliteten går ju åt skogen nu. Det är det som känns mest. Men vi har tröttnat, säger Lars Jansson.
– Länsstyrelsen och Naturvårdsverket tar oss inte på allvar när vi berättar hur det är på landsbygden och hur allvarligt det är med vargen. Om vi skulle ha 170–270 vargar i Sverige i stället för närmare 500 skulle det vara en väldig skillnad. Riksdag och regering måste välja – livsmedelsproduktion eller varg?
En av dem som drabbas av att en lokal lammproducent försvinner är Lars-Henrik Säfström, som driver Faringe kött i Huddunge. Han har förädlat kött från Lars och Viktors lamm och sålt till konsumenter i drygt 15 år.
– De har varit väldigt uppskattade eftersom det har varit väldigt bra kvalitet. Vi kan inte ersätta det här konceptet med lokalproduktion, det finns ingen som är närmare och som har den kunskapen, säger han.
UNT rapporterade flera gånger förra året om vargangreppen i Siggeforareviret. Enligt Lars-Henrik Säfström ser man nu konsekvenserna.
– Förra året dödades totalt 90 tackor som skulle ha producerat i år, och varje tacka får i snitt två lamm. Det innebär att 180 lamm uteblir som livsmedel och eftersom varje lamm ger 16 kilo kött är det 24 000 måltider som försvinner.
Lars-Henrik Säfström driver Faringe kött i Huddunge.
Han fortsätter:
– Länsstyrelsen analyserar inte konsekvenserna ur det perspektivet. De här vargangreppen gör att förädlingsindustrin blir utan råvara och att befolkningen får minskad tillgång till livsmedel. Det rimmar illa med länsstyrelsens livsmedelsstrategi, som säger att man ska öka den lokala produktionen i länet och säkerställa livsmedelsproduktionen.
Vad behöver myndigheterna göra?
– Staten måste ta hela kostnaden som krävs för att bekämpa angrepp på tamboskap. Sen kanske man måste inse att vi inte kan ha den populationen varg som vi har i dag, säger Lars-Henrik Säfström.