"Vi vill att Håbo kommun blir en attraktiv arbetsgivare och vi vill ha bort att folk går till andra arbetsgivare med bättre arbetsförhållanden, för det är trots allt en jättefin kommun att jobba i där det även finns arbetsställen som fungerar bra, men ledarskapet och kommunikationen måste förbättras", säger Anna-Lena Wallvik, huvudskyddsombud.
UNT rapporterade i maj att huvudskyddsombuden för Kommunal, Lärarförbundet, Vision och Akademikerförbundet i en skrivelse efterlyste krafttag för att stoppa den osunda arbetsmiljö som de anser finns inom skola och socialförvaltning.
Kritiken handlar bland annat om dålig och otydlig ledning, bristande kommunikation samt om beslut som tar år att verkställa.
– Arbetsgivaren försöker göra förbättringar, men svaret på vår skrivelse innehåller inte alls de krafttag som vi anser måste till för att skapa stabilitet i organisationen. Medarbetarna måste kunna känna sig trygga och få förutsättningar att utföra sina viktiga uppdrag åt invånarna. Annars kommer de många uppsägningar vi har i dag bara att fortsätta, säger Anna-Lena Wallvik, huvudskyddsombud.
Hon nämner lokalfrågor som ett exempel. Det saknas ändamålsenliga lokaler för Vibyskolan, för modersmålslärare med flera, trots att kommunen haft flera år på sig att lösa detta. Fastän många problem är kända och alla är överens, så tar det enligt henne en otrolig tid innan besluten blir verkställda.
– Problemet är att informationen stannar på vissa nivåer inom förvaltningarna. Det medför att arbetsmiljön blir ansträngd och personal väljer att sluta.
Hur tycker ni att problemen ska lösas?
– I sådana här situationer, när kommunen växer, behöver förvaltningen planera ihop med personalen och inte vänta med att exempelvis beställa baracker och arbetsytor som möjliggör att undervisning kan bedrivas på ett bra sätt.
På en av socialförvaltningens enheter anser fackförbunden också att det råder en tystnadskultur.
– Det behövs en internkontroll av hur cheferna utför sitt arbete. Om chefer har en repressiv och maktfullkomlig ledarstil då måste det finnas en funktion som upptäcker det och sedan utreder det, säger Wallvik.
Hon anser att de högsta förvaltningscheferna har skjutit den obehagliga frågan framför sig genom att säga att tillit finns till att de här cheferna ska göra sitt jobb.
– Samtidigt har vi mycket hög personalomsättning. Vi har försökt få ut siffror på hur omsättningen ser ut bland socialsekreterare för barn och unga, kuratorer, studie- och yrkesvägledare samt socialsekreterare på ekonomiskt bistånd men har inte fått någon statistik, säger Anna-Lena Wallvik, som menar att personalomsättningen även kostar mycket.
Varje gång en person nyanställs startar arbetet nästan om från början, speciellt när det anställs nyexaminerade personer utan tidigare arbetslivserfarenhet.
Barn- och utbildningschef Stefan Grybb håller inte med om att det råder en tystnadskultur. "Vi är positiva till att få in synpunkter och förslag om hur vi kan förbättra vårt arbete", svarar han.
– Introduktionsprogram saknas och vi menar att nyexade medarbetare även skulle behöva en mentor. Arbetet blir annars väldigt spretigt. Den ytterst ansvariga förvaltningschefen måste också prata med dem som vill lämna och våga fråga varför de slutar för att kunna göra saker bättre.
Skulle politikerna ha sagt ifrån?
– Ja, de är ytterst ansvariga för arbetsmiljön. Det är viktigt att de beslutar om en bra tjänstemannaorganisation. Att som nu ha konsulter och en pågående rekrytering även på de högsta tjänsterna leder till sårbarhet. Oavsett vilka partier som styr är det viktigaste att kärnverksamheten för invånarna fungerar och att det är trygga arbetsställen.
Erik Johansson socialchef i Håbo kommun.
Håbo kommun har inte svarat på UNT:s frågor. Men när kritiken framfördes i maj svarade utbildningschef Stefan Grybb och socialchef Erik Johansson bland annat att de tar kritiken på stort allvar och att ett "intensivt utvecklingsarbete pågår".