Läs mer: 260 saknar förskoleplats i vår
Läs mer: Byggboomen lindrar platsbristen
Läs mer: C vill avstå från statsbidrag
UNT har gått igenom kommunens sammanställning av tillgången på förskoleplatser och söktrycket i olika områden i Uppsala kommun. Och det är inget lätt pussel handläggarna har att lägga. Se grafiken längre ner på sidan.
Allra värst är situationen i centrala staden, Fålhagen, Kungsängen, Luthagen, Löten och Lindbacken. Just nu saknas totalt 105 förskoleplatser i det här området. Men tittar man på de ansökningar om plats som hittills kommit in för perioden fram till sista mars blir underskottet 286 platser i samma område. I hela kommunen är det samlade underskottet, räknat område för område den 31 mars, 430 respektive 693 platser, beroende på om man tar hänsyn till byten eller inte. Samtidigt finns ett överskott på 47 platser i andra områden.
De nya förskoleplatserna som kan ordnas under våren ligger dock inte i de områden med störst brist. Jarlaparken, som håller på att byggas, och Backens förskola, som man räknar med att öppna i februari, ligger båda i Svartbäcken, där det bara saknas 6 förskoleplatser.
I centrala staden, där bristen är störst, saknas förskolelokaler.
Det är heller inte säkert att föräldrar som bor i Björklinge, där det saknas förskoleplatser, tycker att en förskola i Vattholma, Skuttunge eller Jumkil, där det finns överskott, fyller deras behov.
– Vi för en dialog med föräldrarna och för att se om förskolan ligger på vägen till jobbet, eller om det finns släktingar som bor nära förskolan och som kan hjälpa till, säger Omar Hijazi, chef på antagningsenheten för förskolan.
Det ska sägas att UNT:s genomgång av siffrorna är en ögonblicksbild av hur det ser ut just nu. Beräkningen tar inte hänsyn till de nya förskoleplatser som kan tillkomma. När någon byter förskola blir det också en plats ledig någon annanstans. Exakt var luckorna uppstår kan man inte se i den här sammanställningen. Men eftersom önskemålen om byten är störst till områden där det redan råder stor brist är risken att det snarare förvärrar än lindrar situationen.
Jesper Djupström, chef på enheten för lokalplanering, säger att pusslet för att få fram förkoleplatser är knepigt.
– Demografin är lurig. I snitt räknar man med att det finns 34 barn per 100 lägenheter, lite beroende på hur stora lägenheterna är. Men får man 36 barn per 100 lägenheter i stället kan det ge stor effekt, säger han.
Också om kommunen lyckats få fram nya lokaler måste man rekrytera personal, vilket är ett bekymmer i hela landet.
Gitt Näsberg, chef för de kommunala förskolorna säger att kommunen försöker med en del okonventionella metoder.
– Just nu sitter vi och ringer runt till dem som gått i pension och frågar om de kan tänka sig att jobba några månader under våren.
Hon vill inte säga någon fast siffra för hur stora barngrupperna kan bli för att den vägen lösa problemet.
– Men det är i väldigt liten omfattning som vi ökar antalet barn i barngrupperna. I de områden som har högst tryck är det fullt redan på hösten, säger hon.
Caroline Hoffstedt (S), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden, säger att det är ett problem att förskoleplatserna finns på fel ställen i kommunen.
– Nu jobbar vi stenhårt för att hitta tillfälliga lösningar. Vår kommun borde ha alla förutsättningar att bli bättre. Och jag är inte nöjd med hur vi hanterar utbudet av förskoleplatser. Min känsla är att förskolorna kommer in alldeles för sent när man planerar nya bostäder, säger hon.