2018 gjorde polisen tillslag mot företaget Systemhus i Uppsala. Fem år senare är rättegången i det uppmärksammade svindlerimålet på väg att avslutas.
Att bolag används som instrument för att begå brott är inget nytt. Håkan Dahlgren, brottsförebyggare vid Ekobrottsmyndigheten i Uppsala, tror att en hel del kriminalitet i bolagsform kunde förhindras om det återigen blev obligatoriskt för mindre företag att ha revisor.
En revisor ska larma om fuskmisstankar. Tidigare var alla aktiebolag tvungna att ha en revisor men 2010 slopades kravet för att minska krånglet för småföretagarna.
– Eftersom en del bolag numera inte har revisor dröjer det innan vi nås av signaler om felaktigheter. Det kan handla om till exempel svart arbetskraft, penningtvätt eller bedrägerier, säger Håkan Dahlgren som menar att det borde gå att ordna en lösning med revision som passar även de mindre företagen.
Att ett bolag har revisor är dock inte en garanti för att kontrollerna fungerar. Exempelvis hade Systemhus en revisor men han ska okritiskt ha godtagit uppgifter från företagsledningen. Han gick i god för att bolaget hade tillgångar på 123 miljoner när det snarare rörde sig om en bråkdel, vilket ledde till en varning från Revisorsinspektionen.
En annan regeländring som kan ha underlättat för oseriösa aktörer är att det krävs mindre pengar i aktiekapital än tidigare för att starta ett bolag.
– Det är relativt billigt och enkelt att skaffa sig ett aktiebolag idag och därmed enkelt att använda som brottsverktyg. En utökad kontroll hos Bolagsverket vid registrering bör till exempel kunna minska användandet av målvakter som styrelseledamöter, anser Håkan Dahlgren.
I arbetet mot den ekonomiska brottsligheten kan sekretess mellan myndigheter sätta käppar i hjulet enligt Håkan Dahlgren.
– Till exempel får inte Försäkringskassan dela med sig av viss information till utbetalande myndigheter, även om det finns misstankar om brott.
Tidigare i år kom en rapport från tolv myndigheter som arbetar mot organiserad brottslighet. Längst upp på listan över hotbilder anges att ekobrott blivit allt viktigare för den organiserade kriminaliteten. Av rapporten framgår att "kunskapen hos kriminella aktörer ökar när det gäller brottsupplägg där näringsverksamhet i form av företag, föreningar och stiftelser används som brottsverktyg."