Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) har gett samordnaren i uppdrag att föra dialog med alla berörda aktörer kring Arlanda. "Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och ge bättre möjligheter att utvecklas lågsiktigt hållbart", säger han.
Arlanda har de senaste åren mist sin position och är nu bara den tredje största flygplatsen i Norden, enligt Stockholms handelskammare. Bakgrunden är enligt flera bedömare den dåliga infrastrukturen kring flygplatsen.
I Sigtuna har kommunledningen under många år slagits för att förmå nuvarande och tidigare regeringar att lyfta frågan, men utvecklingen har i stället gått åt motsatt håll – fram tills nu.
Nu har regeringen beslutat att tillsätta samordnaren Peter Norman som ska föreslå åtgärder som kan öka flygplatsens kapacitet och förbättra kommunikationerna till Arlanda. Uppdraget ska redovisas senast 2025.
– Vår ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft. Det handlar bland annat om åtgärder för väg- och spårinfrastrukturen och för kollektivtrafik, säger infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), i ett pressmeddelande.
Olov Holst (M), som 1 januari återinträder i tjänst som kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna, säger så här:
– Jag är försiktigt positiv, men kommer inte vara nöjd förrän vi har sett att spaden sätts i marken. Vi har ett antal objekt i kommunen som är viktiga både för att Arlanda ska fungera och för att våra invånare ska få ihop sitt livspussel.
På kommunens önskelista till regeringen och Trafikverket finns en utbyggnad av Märsta station, en utbyggnad av E4 och väg 263 samt ett färdigställande av motorvägens Måbyavfart.
Ett problem för många pendlare är att fler tåg har börjat gå via Arlanda i stället för att passera Märsta station. Under högtrafik fastnar även bussresenärer och bilpendlare i köer på E4.
– Det är svårt att ta sig till och från Arlanda utan egen bil, framför allt för de 20 000–25 000 personer som jobbar på och runt flygplatsen. Det finns inga bussar som passar från Märsta station och pendeltågens tillförlitlighet är extremt låg. Det är jättesvårt för arbetsgivarna att rekrytera personer som ska jobba skift, säger Olov Holst.
Olov Holst (M) har jobbat mycket på olika nivåer för att lösa pendlarnas trafikproblem. Bland annat har han haft flera möten med infrastrukturministern. "Nu verkar det som om det arbetet äntligen ger frukt", säger han.
Trots att Region Stockholm och SL har uppmärksammats på bristerna så har pendeltågstrafiken minskat i stället för ökat. Under januari till mars förra året var dessutom pendeltågen till Rosersberg och Märsta ofta inställda. Och sårbarheten i systemet är stor: när Arlanda Express i våras spårade ur blev det kaos på bland annat Märsta station.
– Det har lett till en nedåtgående spiral där allt färre litar på tågen och i stället tar bilen, vilket gör att vägarna blir ännu mer igenkorkade. Det var i det läget som vi i höstas bestämde oss för att sluta bygga fler bostäder, säger Olov Holst.
När Arlanda express spårade ur var plötsligt alla tåg tvungna att gå via Märsta. Det blev så fullt på stationen att det blev kaos med folk som sprang på spåren. "Till slut fick polis och väktare sättas in för att hålla ordning", säger Olov Holst.
Allt bostadsbyggande gick inte att stoppa, men i dag tillåts bara drygt 100 nya bostäder i kommunen, jämfört med tidigare planer som skulle ha inneburit 300–400 nya bostäder per år.
– Vi kan inte fortsätta bygga om våra invånare inte kan ta sig till eller från jobbet, säger Olov Holst som hoppas att det nu ska bli förhandlingar mellan de parter som berörs av flygplatsen.
I samarbetet Arlandaregionen ingår förutom Sigtuna kommun även Knivsta, Vallentuna och Upplands-Väsby kommuner.
Kommer Sigtuna börja godkänna fler bostadsplaner igen?
– Ja, om vi får en utökad kapacitet så att invånarna kan ta sig till jobbet. Då kan vi leverera cirka 10 000–15 000 nya bostäder de kommande 15 åren. Vi kan också driva igenom detaljplaner med arbetsplatser som kan skapa uppemot 10 000 nya arbeten runt Arlanda, säger Olov Holst.