Lasse Wierup, en av Sveriges mest erfarna kriminalreportrar, har läst protokoll, lyssnat på rättegångar och intervjuat inblandade personer när han har kartlagt det kriminella Märstanätverket.
Gängbrott 1/4
I sin nya bok Gangsterparadiset skriver Wierup att det i Märstanätverket ingår 37 personer, allt från tonåriga springpojkar till män i 40-årsåldern.
Du skriver att de också har legala arbeten samt juridisk-ekonomisk kompetens?
– Ja, de har anställda inom den finansiella sektorn eftersom de behöver hantera pengar. De har även medlemmar som arbetar på stora logistikföretag och har kopplingar till Arlanda.
Märsta anses av polisen numera vara det näst värst drabbade området i Stockholmsregionen av samhällshotande brottslighet. Värst drabbat är Rinkeby. På Märstas krogar har narkotikahandel kunnat pågå ganska ostört under lång tid.
– Jag blev chockad när jag upptäckte hur mycket narkotika som finns i Märsta. Det verkar ha varit ganska riskfritt för nätverket att tjäna stora pengar på att sälja droger på olika krogar.
En del av hans bok handlar om den terror som ägarna till en krog vid Sätuna torg utsattes för. Krögarna har sedan 2017 blivit misshandlade, utsatta för hot, brandattentat, skjutningar och sprängdåd. Droppen blev när två gäster 2019, utanför entrén, sköts ned. Sedan stängde man.
Till saken hör att de två krögarna utan framgång bett polisen om hjälp. Vid skjutningen framför entrén fanns vittnen, men de drog sig ur när rättegången närmade sig. En övervakningskamera som suttit framför entrén i 90 dagar, hade polisen just monterat ner istället för att söka nytt tillstånd för.
Poliser säger att gängbrotten i Märsta är svåra att lösa eftersom många vittnen är rädda och inte vill prata.
– Det ligger mycket i det, men det är inte riktigt så enkelt. Hade exempelvis kameran suttit kvar hade det antagligen varit lättare att bevisa vem som sköt.
Både enligt Wierup och en polis UNT talat med finns flera olika orsaker till att tystnadskulturen brett ut sig.
– Det handlar om att vittnen backar, men också om en viss osäkerhet hos nämndemän, vilket ger skyddstillsyn och milda domar istället för fängelse, säger polismannen.
Han menar att ett sätt att komma runt tystnadskulturen skulle vara att det som vittnen säger i de första förhören ska väga tyngre, än det som sägs efter att vittnen hotats.
Även andra krögare i kommunen har, om än i mindre utsträckning, drabbats av brandattentat och en explosion.
Lasse Wierups teori till att en restaurang varit extra drabbad, handlar om att Märstanätverket under en period kontrollerade två andra restauranger i närheten. Att den angripna restaurangen portförbjud killar från nätverket, de som varit aggressiva eller sålt droger, är en annan möjlig förklaring som förs fram i boken.
Wierup skriver även att nätverken har etniska tillhörigheter – att det är svensksyrianska krögare som blir angripna.
– Jag trodde ett tag att den etniska tillhörigheten var en sammanhållande faktor, och i vissa fall som när Märstanätverket skyddat och hjälpt personer i Östberganätverket är det så, men ju längre jag kom i min kartläggning, desto tydligare blev det att Märstanätverket hade rekryterat från olika etniska grupper.
Har du även undersökt branden i en Sigtunarestaurang 2017?
– Ja, jag har försökt gå igenom så många utredningar som möjligt restaurangkopplingar i kommunen. Branden i Sigtuna stad är ett ouppklarat fall som därför inte går att dra några slutsatser kring.
Det begicks attentat mot restauranger i kommunen även för 20 år sedan.
– Men de aktörer som var aktuella då upplever jag har tappat sin makt.