Förödelsen efter ett sprängdåd 2019 mot en restaurang vid Sätuna torg. Det var Märstanätverkets unga medlemmar som i flera år utövade terror mot restaurangens ägare, enligt Lasse Wierup.
Gängbrott 3/4
Det säger kommunens säkerhetschef Thomas Mileborn angående den kartläggning av Märstanätverket som journalisten Lasse Wierup berättar om i boken Gangsterparadiset.
Sedan ett år tillbaka har polisen en pågående insats mot gängbrottsligheten i Märsta. Dessförinnan har nätverket kunnat agera ganska ostört.
– Polisen klarar det inte själv, kommunen klarar det inte själv, utan det är samarbete som måste ske mellan kommunen, polisen, fastighetsägarna, Försäkringskassan, Skattemyndigheten och andra för att vi ska komma åt den organiserade brottsligheten, säger Mileborn.
Problemet är bara att det idag inte finns något stöd i lagen för kommunerna att dela information med alla myndigheter.
– Men i juni nästa år kommer ett regeringsförslag om att kommunerna ska få ett brottsförebyggande ansvar. Får vi det lagstadgat kommer vi att kunna dela information och göra arbetet mot organiserad brottslighet mer effektivt, säger Mileborn.
I boken finns uppgifter om att ledaren för Märstanätverket ska ha kopplingar till en restaurang i Märsta som stängs i samband med att mannen häktas misstänkt för inblandning i ett uppmärksammat mord, 2017, i närheten av Bromma flygplats.
"I början av 2018 erbjuder kommunala Sigtunahem mannens bror en stor summa pengar i skadestånd för att hyreskontraktet omgående ska upphöra...enligt en av mina källor handlar det om åtminstone en miljon kronor" skriver Wierup.
Thomas Mileborn säger att myndigheterna nu har hittat ett bra arbetssätt. Tv förödelsen efter ett sprängdåd 2019 mot en restaurang vid Sätuna torg som i flera år utsattes för terror av kriminella.
Thomas Mileborn bekräftar att Sigtunahem valde att betala skadestånd för att kunna bryta kontraktet.
Var det en bra åtgärd?
– Det är inte kommunen som vidtar åtgärder, utan fastighetsägarna. Nu har fastighetsägarna i kommunen blivit mycket mer noggranna med vilka man skriver kontrakt med. Men har man organiserad brottslighet i sitt bestånd och inte kan säga upp kontraktet så tycker jag att det är bättre att de köper ut dem, än att ha dem kvar.
Sedan cirka 1,5 år tillbaka har kommunen satsat på egna ordningsvakter och ett Trygghetscenter. Där sitter bland andra representanter från polisen och brandkåren samt kommunens tillståndshandläggare för restaurangers alkoholtillstånd. Modellen har blivit så lyckad att flera andra kommuner tagit efter idén.
Thomas Mileborn säger att de ser en klar förbättring sedan de anställde vakterna.
– Vi ser en klar förbättring nu. Men våra ordningsvakter får bara agera i godkända områden. Exempelvis har vi nu problem kring busstorget i Sigtuna stad och vi har ansökt om mycket större områden. Men det är svårt att få tillstånd från polisen. Vi tycker att fler ska kontakta polisen när de ser ordningsstörningar och brott, eftersom polisen bara tittar på sin statistik när de beslutar om nya ordningsvaktsområden.
Vad kan ni göra mer?
– Egentligen är det ett problem på nationell nivå, där lagar släpar efter och domstolar har en praxis som inte rimmar med dagens brottslighet. Men det vi gör just nu är att samarbeta mycket med fastighetsägarna. Kriminella i vår kommun bor med största sannolikhet i någon av våra fastighetsägares bostäder. De bedriver sin kriminella verksamhet antingen från en lägenhet eller företagslokal som de hyr. Därför stöder vi fastighetsägarna i hur de kan göra kontroller och hur de ska kunna avhysa folk som begår brott.
Kommer ni att vinna kampen?
– Ja, att få en kommun helt fri från brott har ingen tidigare lyckats med, men jag tror att vi kommer få bort cirka 70 procent av brotten om hela samhället arbetar tillsammans.