Den här ledartexten publicerades 4 mars.
Den styrande majoriteten i Uppsala har tagit fram ett ”kunskapsunderlag” inför folkomröstningen i juni. Den 14-sidiga skrivelsen läggs fram till kommunstyrelsen på onsdag (6/3) och innehåller allt som medborgarna behöver veta. Vad är en översiktsplan (ÖP)? Hur kan ÖP 2028 påverkas utifrån de olika alternativen i folkomröstningen?
Det är pedagogiskt och demokratiskt oantastligt, det offentliga Sverige i sin prydno. Vi går på kurs, deltar i föreningslivet, fattar välgrundade beslut och deltar på så vis alla i samhällets utveckling. Det finns egentligen bara ett problem – underlaget visar med all önskvärd tydlighet varför utslaget i juni inte kommer att spela den minsta roll för Uppsalas utveckling. Och det visar varför folkomröstningen aldrig borde ha utlysts.
Låt oss för resonemangets skull anta att Uppsalaborna går man ur huse 9 juni, att valdeltagandet blir skyhögt. Låt oss också anta att alla, 100 procent, röstar för att bygga ”mindre i stan” och ”mer längs järnvägen”. Det enda som väljarna har sagt då är att man vill att det ska byggas ”fler bostäder” i tätorterna än i den nuvarande planen för 2024-2050. Det vill säga fler än 50 i Vänge och fler än 300 i Vattholma för att ta två exempel.
När kommunen sedan gör en ”samlad bedömning” tornar dock problemen upp sig. Skälen att säga nej till fler bostäder i Storvreta eller Järlåsa är många, väldigt många. Det blir dyrare att bygga utanför staden då man inte har skalfördelarna från mer tätbebyggda områden. Nyinvesteringarna i skolor, förskolor, omsorg, vatten och avlopp samt parker och rekreation blir av naturliga skäl fler med färre som nyttjar dem.
Byggande ute i tätorterna innebär också marknadsrisker för kommunen som måste köpa ny mark. Inte heller äger man vägarna i Skyttorp utan blir beroende av staten när behovet stiger, vilket det gör när bilåkandet ökar. Näringslivets deltagande med ökad handel och service är dessutom högst osäker. Till sist så blir det ”troligen större utmaningar att bygga med så liten klimatpåverkan som möjligt i tätorterna än i staden”.
Allt det här rimmar mycket dåligt med kommunens beslut att revidera översiktsplanen 2028 ”för att tydligare leda Uppsala kommuns samhällsbyggnad mot en hållbar utveckling”. Det vet tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret som tagit fram underlaget. Det vet hela kommunstyrelsen som samlas på onsdag. Men charaden fortsätter, omröstningen hålls och läggs sedan till handlingarna. Som påpekats gång på gång på ledarsidan, senast 26/2, är ju syftet ett helt annat.
Vi har också fört fram att det är allvarligt att använda demokratin för ett politiskt spel med hemliga avtal bakom ryggen på väljarna. En läsare påpekar dessutom att ”det är oförskämt mot medborgarna att ställa en fråga som en stor del av befolkningen måste ha väldigt svårt att läsa och förstå”. Hon klistrade in folkomröstningsfrågan i LIX, Läsbarhetsindex, och fick värdet 76. Allt över 60 motsvarar ”mycket svår byråkratsvenska” (lix.se).
”Enda sättet att protestera är att rösta blankt”, skrev vi på ledarsidan när folkomröstningsfrågan var klar (27/11). Härom veckan anslöt sig de fyra allianspartierna till den ståndpunkten (UNT Debatt 21/2). Det nya ”kunskapsunderlaget” understryker på alla sätt och vis det hopplösa i att sätta sig in i alternativen och ta ställning till nästan tre decenniers bostadsbyggande i Uppsala. Samt det meningslösa med att få ett resultat, en majoritet för alternativet 51 nya bostäder i Vänge.
Uppmaningen att rösta blankt 9 juni upprepas härmed i denna text som för övrigt har LIX-värdet 41, vilket är ”medelsvår normal tidningstext”.