Det råder arenafeber i Uppsala. Fem nya idrottshallar står klara 2024 och de senaste sju åren har 14 hallar byggts (UNT 3/9). Sammanlagt finns nu 60 lokaler att tillgå för skolor och föreningar att utöva en stor bredd av idrotter i och fler är på väg.
Feber är fel ord för övrigt. Arenafeber var titeln på en rapport från Timbro 2010 som handlade om rader av urspårade kommunala projekt. Rapporten gjorde en djupdykning i arenabyggen i bland annat Lund, Kristianstad, Helsingborg, Ystad och Sandviken. I samtliga fall hade skattebetalarna fått vara garanter för politikers storvulna planer att sätta sin kommun ”på kartan”. Arenorna blev till gökungar i den kommunala budgeten vilket gick ut över välfärden.
Under årtusendets första decennium var det multiarenor som gällde. Varför skulle inte kommunen x kunna arrangera melodifestivaler, de största kongresserna och dessutom ta emot Beyonce på hennes Europaturné? Även Uppsala tänkte stort vid den här tiden, med den nya arenan i Gränby för 8 500 åskådare och ett nytt Studenternas för 15 000. Som tur var hejdade man sig (eller stoppades) i sista stund.
Uppsala Arena var en rymdskeppsliknande byggnad med gott om lyxiga loger upp mot taket. Under 2010-talet krympte den och bytte namn till Uppsala Eventcenter, som bollades mellan kommunen och krisbolaget SBB innan projektet slutligen lades på is.
Det är skillnad på ett rymdskepp och en lada. Den nya sporthallen i Jälla har byggts så att den passar in i jordbruksmiljön ute vid naturbruksgymnasiet och är ett gott exempel på den nya strategin att bygga hållbart och med fler användningsområden. Linjerna i den nya hallen bildar ett virrvarr på golvet och passar ett antal sporter, som nya populära inomhusfotbollen futsal. Om en popsport dör ut lämnar den bara några streck efter sig (jämför med padel-boomen).
En annan skillnad är några meters utrymme för läktare längs väggarna. Vilket ger möjlighet för föreningar att sälja fika och mat och därigenom delta i cuper, åka på läger eller hålla nere avgifterna för familjerna. Arenaboomen på 2020-talet är till för användarna, för breddidrotten, vilket är alldeles utmärkt.
Återhållsamhet är ledordet i osäkra tider när kalkylerna lätt spricker. Ingen vet förstås hur det ser ut fram emot 2030-talet, men det är definitivt klokt att hålla i pengarna nu, att minska risken för skattebetalarna. Därför kom det som en skänk från ovan att Fyrishovs 50-metersbassäng visade sig vara i bättre skick än förväntat (UNT 2/9). Det klassiska badet hotades av rivning redan om några år men livslängden kan nu förhoppningsvis förlängas till 2040.
Strategin kan appliceras på fler områden när Uppsala kommun fortsätter att växa. Ett nytt konstmuseum behöver exempelvis inte ta emot besökarna som ett norra Europas Louvren med glasfasader. Det kan göras rustikt med utnyttjande av befintliga miljöer på ett sätt som passar turismen samtidigt som det blir hållbart för skattebetalarna.
En jätteinvestering som går på tvärs mot hållbart ekonomiskt tänkande är förstås spårvägen. Kommunen satte nyligen en symbolisk spade i jorden för projektet. Tidsplanen, den statliga medfinansieringen, Ultunabron, den avstannande befolkningsökningen och lerjorden är några faktorer som gör att kostnaderna kan skena. Ett totalpris på upp till 20 miljarder har nämnts av experter (UNT Debatt 22/8 2023).
Spåren i Uppsalamarken kan inte likt ”futsal-streck” suddas ut om något händer så att spårvagnarna inte går. Vi får se hur det går, men det är under alla omständigheter bra att Uppsala tog alvedon mot arenafebern.