Många belopp diskuteras i debatten, från 6 miljarder till 20. Det är förvirrande. Här försöker jag visa de belopp som grundas på konsulternas utredningar, och hur de har kunnat bli så olika. Orsaken är vad som ingår, och kostnadsnivåer. Alla belopp är i kostnadsnivån 2023, enligt kommunens vanliga uppräkning med 5 procent per år, men 7 procent för åren 2023-29.
Den internationella konsultfirman WSP beräknade kostnaden för spårväg i Uppsala. Hela det tänkta nätet ingick i studien, utom Ultunalänken. Kostnader för arkeologi, trafikomläggning och räntor ingick ej.
Senare begränsade kommunen studien till Kunskapsspåret Ultuna-Resecentrum, och lade till Ultunalänken Gottsunda-Sävja.
Kostnadsberäkningar för Kunskapsspåret sammanställdes av kommunen. De är tagna från WSP. Summan är 3,2 miljarder kronor. Häri ingår vissa kostnader för pålning på sträckan Bredgränd-Munkgatan-Sjukhusvägen samt flyttning av rör och ledningar härför, men inte i behövd omfatttning: nyligen rapporterades att garaget på UAS måste byggas om, ty det opålade golvet har sjunkit i leran – väggarna är pålade och står kvar. Vid Svandammen finns en skylt som visar djupet på flytleran, 70 meter nära Fyrisån i Uppsala.
Ultunalänken beräknade kommunen till 1,8 miljarder. Därtill kom Trafikverkets kostnad 0,6 miljarder. Uppräknat 3,15 miljarder. Här finns icke med kostnader för pålning till varierande djup mellan Fyris och Nåntuna Gård för den delen av en 850 meter lång bro, och ej hissar genom berget från Sävja ned till tågstationen.
Summan för lederna blir 6,3 miljarder, med pålning i Nåntuna äng och hissar till tågstationen förmodligen 8 miljarder. Ingen kostnad för depå, depåanslutning eller spårvagnar är medräknad, ty dessa bekostar regionen: enligt kommunen 2,7 miljarder.
Med dessa inräknade blir WSP:s medelbelopp 10,7 miljarder. Därför skrivs i flera insändare att kostnaden inklusive behövlig pålning för Kunskapsspåret blir cirka 14 miljarder.
WSP angav att beräkningarna är osäkra, mest beroende på Uppsalalera i en stor del av nätet. Firman visade troliga mini- och maxivärden samt presenterade medelvärdet.
Kommunen ansåg kostnaden bli för hög och beställde därför av konsultbolaget Trivector en ny utredning. Denna visade lägre kostnad, 6,9 miljarder, inklusive broar och vattenskydd. Trivector utgick från värden närmare WSP:s mininivå. De ligger inom det osäkerhetsintervall WSP använt, så Trivectors utredning kan visa rätt, utom för vattenskyddet. Lika sannolikt är förstås samma avstånd uppåt från medelvärdet till 9,1 miljarder för kommunen.
Till skydd för dricksvattnet från Ultunaåsen avsatte Trivector utan utredning 500 miljoner, men ingen har visat att det skulle hjälpa. Sveriges Geologiska Undersökning tror ej att skydd är möjligt. 10 miljarder har nämnts för ersättningsledning från Dalälven, men utan utredning.
Debatten grundas på vilka kostnader som tas med, på konsultfirmornas uppskattning samt på om regionens kostnad medräknas. Ofta uppräknas kostnadsnivån från 2023 till 2029. Med nuvarande inflation förslår inte kommunens vanliga uppräkning om 5 procent per år. Kanske är 7 procent en rimligare procentsats? Lägsta beloppet blir 14 miljarder och det högsta 18. 16 miljarder är WSP:s uppräknade medelbelopp. Därtill kommer ett okänt antal miljarder för vattenskydd. Sådant ingår endast i Trivectors utredning, men blygsamt.
2029 kommer statens utlovade bidrag 2 miljarder, samt 900 miljoner för sträckningen till Sävja. Det är 28 procent av kommunens lågkostnad, 24 respektive 21 procent av de högre.