Uppsalas eko-mål hjälper varken plånbok eller klimat

Släpp taget om symbolpolitiken.

Efterfrågan på ekologiska matvaror går ner. Men beror det enbart på tommare plånböcker?

Efterfrågan på ekologiska matvaror går ner. Men beror det enbart på tommare plånböcker?

Foto: Claudio Brescian

Krönika2023-09-05 06:46
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efterfrågan på ekologisk mat går neråt i butikerna. Nu har även Liberalerna sagt att kommunen borde pausa målet om att servera 100 procent ekomat i skolor och äldreomsorgen. Jennie Claesson (L) vill att pengarna i stället ska läggas på skolverksamheten. Av Miljöpartiets Linda Eskilsson får Claesson kalla handen, man ska inte "ställa miljöarbete mot skola på det sättet" säger Eskilsson (UNT, 3/9).

Miljö- och klimatarbetet kräver eko-målet, tycks utgångspunkten vara. 

Men det har nu gått många år sedan några forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet stack hål på denna föreställning om ekologisk odling. I boken ”Den ekologiska drömmen” (Fri Tanke förlag, 2014) var slutsatsen att ekomaten generellt sett varken är bättre som livsmedel eller bra för miljön. Ibland kan eko-mat vara det bättre valet, och ibland inte. 

Att SLU-forskarna väckte en viktig fråga har visat sig i flera studier och rapporter sedan dess. 

För några år sedan slog en internationell studie från bland annat Chalmers fast att ekologiskt odlad mat har större klimatpåverkan än konventionellt producerade livsmedel, på grund av att ekologiskt kräver större markarealer (forskning.se, 12/12 2018). Skördarna per hektar är mycket lägre i ekologisk matproduktion, framför allt då konstgödsel inte tillåts. Och mer omfattande markanvändning leder indirekt till stora koldioxidutsläpp från avskogning, vilket enligt studien gäller även svensk mark.

Härom året presenterade Agrifood Economics Centre vid Lunds universitet en sammanställning om miljöpåverkan utifrån faktorer som biologisk mångfald, näringsläckage och utsläpp av växthusgaser. Tittar man på miljöpåverkan utifrån hur mycket mark som behövs för krävs för en bestämd mängd livsmedel har ekologisk odling en positiv effekt på biologisk mångfald. Men det konstaterades samtidigt att "utsläppen av växthusgaser och näringsläckage" kan öka.

Att mäta påverkan av odlingsmetoder är komplicerat, men det är alltså svårt att rakt av påstå att ekologiskt odlat gynnar klimat- och miljö.

Ett annat argument för kommunens 100-procentsmål som Linda Eskilsson (MP) nämner är att "ekologisk mat är något som efterfrågas av många föräldrar i förskola och skola". Men politiker ska inte ordna fram allt som eventuellt "efterfrågas". Överlåt det till marknaden (där efterfrågan på ekomat uppenbarligen sviktar). Däremot borde forskning, även när den går emot den egna övertygelsen, intressera beslutsfattare. 

100 procent ekomat är dyr och dålig symbolpolitik.