Från 2003 till 2006 trefaldigades antalet disciplinärenden på svenska lärosäten som gällde plagiat. ”Googlegenerationen är här och vi måste hantera det”, sade forskaren Jude Carroll på ett möte med lärare och jurister från det svenska utbildningsväsendet (Forskning & Framsteg, 1/9 2007). ”Kopiera/klistra in” spred sig blixtsnabbt bland elever på alla stadier. Skulle någon i framtiden kunna eller ens behöva lära sig något när allt fanns ett knapptryck bort, var en fråga som ställdes.
Det behöver man förstås. Googlegenerationen hanterades också på en mängd olika sätt. Tjänster som Urkund söker av internet och hittar plagiat. Programmet Draftback på skoldatorn visar i detalj hur eleven jobbat med ett dokument. En provplattform låser datorn när det är dags för prov. Det är några exempel på hur fusk kan kommas åt genom övervakning.
Mycket har också hänt i undervisningen de senaste 20 åren, i hur den bedrivs och hur kunskaper kontrolleras. Genom större fokus på tolkningar och analys har det blivit allt vanligare med tillgång till internet på provet i skolan eller hemma. Den digitala revolutionen kom och den innebar problem. Men detta kunde hanteras och åtgärderna har också berikat den svenska skolan.
Att AI-revolutionen på samma sätt behöver hanteras av skolväsendet har stått klart för alla de senaste 9-10 månaderna, sedan AI-roboten Chat GPT:s intåg på scenen. Här handlar det inte längre om att upptäcka plagiat – tvärtom produceras unika alster på en sekund som svar på komplicerade uppgifter.
Skolorna har reagerat på hotet, med att ta flera steg tillbaka i utvecklingen. Färre hemuppgifter, mer jobb i klassrummet och mer handskrivning kommer det att bli. Skolverkets nya rekommendation till lärare är att undvika inlämningsuppgifter om man inte kan "säkerställa tillförlitligheten i innehållet" (UNT 17/8).
Något måste förstås göras för att säkra att eleverna verkligen lär sig något och att de även i framtiden får riktiga och välgrundade betyg. Men man behöver inte enbart börja i ”hot-änden” och slå på stora trumman. Det är uppfriskande att läsa UNT:s intervju med Uppsalaforskaren Thomas Nygren (23/8). ”Chat GPT ger nya möjligheter i skolan”, anser han.
AI-roboten kan användas för att bolla idéer och få respons på texter, enligt Nygren. Den kan snabbt ta fram anpassade uppgifter för en klass eller en enskild elev och på så vis hjälpa läraren. Hans perspektiv är att maskinen kan ta hand om det som tråkigt och tidsödande medan lärare fokuserar mer på ”gamla hederliga ämneskunskaper”. Proven och kunskapskontrollen får hanteras för sig. ”Vi går ju inte främst i skolan för att skriva prov, utan för att lära oss saker”, konstaterar han.
I höst kommer alla Uppsalas kommunala grundskollärare att få en utbildning om Chat GPT. Områdeschefen Olof Oskarsson ser också AI som ett potentiellt stöd i undervisningen. ”Inte så att Chat GPT ska göra jobbet åt eleven, utan hjälpa eleven att nå kunskap snabbare”, säger han, en ansats som låter någorlunda betryggande.
Äldre lärare ser kanske Chat GPT som ännu ett hot som kommer att bli svårt att kontrollera. Men äldre och erfarna lärare vet också att fuskare alltid har funnits och att de trots allt är i minoritet. Övriga elever, den stora majoriteten, passar kanske på tillfället när möjligheten dyker upp. Men de återgår sedan till studierna, med insikten att de är i skolan för att lära sig något.
En intressant uppgift i statistiken med disciplinärendena mellan 2003 och 2006: antalet fall med fusklappar gick inte tillbaka. Fuskarna lever sitt eget liv och tillhör varken Google- eller AI-generationen.