Advokaten Sunita Memetovic skriver på debattplats (UNT, 1/3) att regeringen borde lämna den repressiva narkotikapolitiken. Argumenten mot den svenska linjen är numera väl kända: Sverige ligger i "toppskiktet" för narkotikadödlighet i EU. Narkotikabruket ökar, trots politikens vision om det narkotikafria samhället. Den illegala narkotikamarknaden skapar i sin tur gängkonflikter. ”Vi har flest döda till följd av skjutvapenvåld i hela unionen”, som Memetovic nämner i sin text.
Ändå säger ansvariga politiker i Sverige – oavsett färg – nej till att ompröva politiken.
Memetovic debattinlägg är ett i raden av inlägg från yrkesverksamma, med olika bakgrunder. Häromdagen sade till exempel Henrik Tham, professor i kriminologi, att "de som sitter på makten har låst fast sig vid åsikten att den svenska narkotikapolitiken är bra och att bruk måste bekämpas till vilket pris som helst" (Aftonbladet, 27/2).
Även poliser hörs i diskussionen, däribland Erik Petschler som argumenterar för att avkriminalisera eget bruk av cannabis. En annan är Niklas Lindroth, som har påpekat att polisen plöjer ner stora resurser på att bekämpa narkotika samtidigt som effekterna av politiken inte utreds (SvD, 15/8 2021).
Ifrågasättandet märks på flera sätt. I fjol släpptes nytänkande böcker som Vi ger oss aldrig av journalisten Johan Wicklén, och Extas i folkhemmet av Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis.
En majoritet av de politiska ungdomsförbunden vill numera avkriminalisera för eget bruk. Flera av dem vill även legalisera cannabis (SVT, 29/11 2021). Trenden i omvärlden pekar ditåt. Om den tyska regeringens plan att legalisera cannabis träder i kraft från och med nästa år kommer blickar riktas dit. I både Finland (regeringspartiet De gröna) och i danska Folketinget hörs liknande argument.
Och politiken här hemma? Nya borgerliga ministrar låter som tidigare S-ministrar: Straff, förbud och "signaler" är fortsatt vägen framåt.
”I direktiven till den utredning som pågår om narkotikapolitiken har utredaren explicit förvägrats att granska just kriminaliseringens konsekvenser”, påminner Sunita Memetovic i sin debattartikel i UNT. Trots att Folkhälsomyndigheten och andra aktörer efterfrågade att man tittar över kriminaliseringen blev det alltså nej.
Om våra politiker tror så starkt på vår narkotikapolitik – på kriminalisering – borde den väl klara en liten granskning? Ny kunskap kan inte skada. Inte nyfikenhet på omvärlden, heller.
Det rör på sig där ute.