En av det här valårets stora överraskningar var den uteblivna Greta-effekten. I skolvalet fick Moderaterna och Sverigedemokraterna nästan egen majoritet – 48 procent. Tillsammans med regeringspartierna Kristdemokraterna och Liberalerna fick Ulf Kristerssons sida i politiken över 60 procent. Moderaterna blev största parti, följt av Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna fick bara 16 procent, Miljöpartiet 4,7 procent. Det här mönstret märktes också i hur förstagångsväljarna röstade i valet.
Var det, som UNT:s kulturchef Anna Sundström resonerade i en krönika, kanske "vi vuxna som skapat bilden av att unga vill rädda världen"? (14/9). Att vi på medieredaktionerna projicerat fram en bild av dagens unga som klimataktivister? Många som nu är vuxna, som jag själv, minns en ungdomstid då det var givet för många unga att vara vänster. I mina kretsar var det som att "komma ut" politiskt att gå med i Liberala ungdomsförbundet, som trots allt hade en ordförande som var feminist och vegan (Birgitta Ohlsson).
Två decennier senare ser det annorlunda ut.
Högerdebattören tillika Uppsalabon Ivar Arpi har hävdat att generation Greta visserligen finns i dag – men utgörs av 40-plussare som gärna vill tro att ungdomarna delar deras värderingar.
I det senaste numret av tidningen Fokus, under rubriken "Vad hände med generation Greta?", dyker Blanche Sande lite djupare i ämnet. Vi kan konstatera att de unga inte är särskilt intresserade av rödgrönt. Men varför väljer de höger?
Hade det varit marknadsekonomin som lockat hade det gått betydligt bättre för de liberala partierna Liberalerna och Centerpartiet att attrahera unga. I stället är det partier som anses ha hög trovärdighet i frågan om lag och ordning – M och SD – de unga vänder sig till. Även KD fick ett oväntat bra resultat i skolvalet: 9,29 procent.
När UNT:s Elin Sandow efter valet intervjuade gymnasieelever i Uppsala svarade en kille på Celsiusskolan följande på frågan om vilka frågor som dominerat de politiska diskussionerna bland klasskompisarna: "Lag och straff pratas det mycket om. Och invandring" (UNT, 2/10). Hans skolkamrat fyllde i: "Och det har pratats en hel del om straff för våldtäkt, de flesta tycker att det behövs hårdare straff. Många tjejer är rädda."
Två tjejer nämnde för UNT att de röstade på Moderaterna på grund av gängkriminaliteten, och en av dem uttryckte att det är "det är vi unga som drabbas". Kriminaliteten gavs också som svar av unga som röstat på SD. På Uppsala yrkesgymnasium Jälla fick partiet 52 procent.
För några år sedan märktes oro bland många unga tjejer som kände otrygghet vid resecentrum i Uppsala. Neda Ameli, som skrivit krönikor här i tidningen, startade Facebook-gruppen ”Uppsala gäris” som snabbt växte. Helt klart var det en fråga som engagerade unga. Att rubriker om skjutningar, kriminella gäng, och ungdomsrån där offren misshandlas och förnedras på olika sätt, väcker oro är också lätt att förstå.
En förklaring till att unga lockas av ett parti som Sverigedemokraterna är att partiet med sina digitala satsningar varit bra på att pumpa ut budskap i mediekanalen Riks och på nätet. Det ligger en del i det. Medan övriga partier i hög utsträckning har jobbat på med traditionellt valarbete har SD lyckats få ett övertag på nätet.
Men de partier som vill bryta högervågen bland unga behöver även övertyga om lag och ordning. Den politiska sprängkraften i otryggheten underskattades bevisligen.