Många, särskilt killar, är väldigt tydliga med att de röstar höger, säger Noah Hultman och Mattis Åhnberg som går i tvåan på Celsiusskolan. "Men det är ingen som säger att de röstar på SD, det är fortfarande ett tabu", säger Noah Hultman.
Sosse har blivit lite av ett skällsord.
Det konstaterar Mattis Åhnberg och Noah Hultman, som bägge är 17 år och går andra året på Celsiusskolan i Uppsala.
– Det är väldigt många i skolan som röstar höger, säger Noah Hultman som själv också lutar åt det hållet.
– Ja. Ännu mer bland killar, jag skulle nog gissa tre av fyra, säger Mattis Åhnberg som la sin röst på Centerpartiet i skolvalet.
De har lunchrast och är i det tilltagande duggregnet på väg tillbaka till skolan efter att ha köpt varsin dricka på Willys. De behöver ingen betänketid för att svara på vilka frågor som dominerat de politiska diskussionerna bland klasskompisarna.
– Lag och straff pratas det mycket om. Och invandring. Snacket är väl mycket att man tar in för många, att det inte funkar. Det är det många unga som tycker, säger Mattis Åhnberg.
– Och det har pratats en hel del om straff för våldtäkt, de flesta tycker att det behövs hårdare straff. Många tjejer är rädda, säger Noah Hultman.
På Celsiusskolan i Uppsala fick Moderaterna 39 procent i skolvalet.
*
Att högerpartierna vann stort i det nationella skolvalet förvånade med andra ord varken Noah eller Mattis.
Genom stora delar av forskarvärlden gick det dock ett sus av förvåning när resultatet av det nationella skolvalet presenterades den 12 september. Av Sveriges högstadie- och gymnasieelever fick Moderaterna och Sverigedemokraterna tillsammans 48 procent – medan Socialdemokraterna bara skrapade ihop omkring hälften av vad partiet fick i riksdagsvalet.
Samma mönster syns bland förstagångsväljarna, alltså 18–21-åringarna – trots att statsvetare så sent som i somras spådde att förstagångsväljarna skulle avgöra valet till vänstersidans fördel.
– Ja, vi såg inte riktigt det här komma, konstaterar Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som forskar kring väljarbeteende.
– Att den rödgröna dominansen bland unga avtagit de senaste åren har vi sett i mätningar, men att det skulle vara så här mycket var överraskande.
"Att den rödgröna dominansen bland unga avtagit de senaste åren har vi sett i mätningar, men att det skulle vara så här mycket var överraskande", säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Så vad hände? Henrik Ekengren Oscarsson tror att en delförklaring kan vara att mitten-höger-partierna var skickligare på att sätta agendan.
– Migration, lag och ordning och energi blev de stora frågorna, och i dessa frågor tycker framför allt unga män att M:s och SD:s politik är bra. Det har också sagts att både M och SD var duktiga på att få igång snacket på sociala medier, så det är en hypotes vi tar med oss. Det kommer att forskas i åratal om det här.
Tittar man på just unga män är högervågen kraftfull. Bland unga kvinnor, däremot, finns den inte. Kvinnor rankar generellt helt andra frågor högt: klimat, sjukvård och jämställdhet.
– Att rösta på SD är betydligt ovanligare bland kvinnor. Är man höger och ung kvinna så är det i stället M som gäller.
*
Olivia Modner och Ella Sjöberg, som går i trean på Celsiusskolan, röstade bägge på Moderaterna. De upplever att skillnaderna i hur man röstar är större mellan olika skolor i Uppsala än mellan tjejer och killar.
Ella Sjöberg och Olivia Modner som går tredje året på ekonomiprogrammet på Celsiusskolan fick inte bara rösta i skolvalet, utan också i det riktiga valet eftersom de fyllt 18. De röstade bägge på Moderaterna, i frustration över det socialdemokratiska styret:
– Det behövs verkligen en förändring. Ta gängkriminaliteten till exempel, säger Olivia Modner.
Ella Sjöberg suckar och håller med:
– Ja, det har ju inte hänt något politiskt där på åtta år.
– Exakt. Och det är vi unga som drabbas, det är vår framtid, säger Olivia Modner.
På Celsiusskolan fick Moderaterna 39 procent i skolvalet. Olivia Modner och Ella Sjöberg var två av dem som röstade på partiet, i frustration över det socialdemokratiska styret. "Det behövs verkligen en förändring" säger Olivia Modner.
Ingen av dem tycker att skillnaderna i politiska åsikter mellan tjejer och killar känns jättestora – i alla fall inte jämfört med hur olika Uppsalas skolor röstar, påpekar de.
– Som Katte och Rosen, de är mer vänster. Och på Jälla är det väl typ bara SD, säger Olivia Modner.
Tittar man på resultatet för Uppsalas olika högstadier och gymnasier är de olika politiska preferenserna minst sagt slående. Här på Celsiusskolan fick M 39 procent och SD 16 procent, medan S stannade på 13 procent. På Katedralskolan, en av Uppsalas sedan länge rödaste skolor, sopade däremot det rödgröna blocket mattan med högerpartierna: S, V och MP samlade tillsammans hela 70 procent.
På Katedralskolan i Uppsala var det rödgröna blocket överlägset i skolvalet.
I strömmen av Celsiuselever som är på väg tillbaka från Willys träffar vi två 18-åriga tjejer som känner att de är i minoritet här på Celsius.
– Man kan få höra "nej, rösta inte på sossarna". Särskilt av killar, det är jättetydligt att många är höger, säger en av dem.
Hennes kompis håller med:
– Jag tror att det är mycket grupptryck bland killar, att de röstar som sina kompisar. Och det känns som att många bryr sig mest om pengar när de väljer parti.
Själva tycker de att jämställdhetsfrågor är viktiga.
– Tjejer behöver få mer plats. Killarna tar lätt över.
*
Generellt är skolorna i Uppsala kommun aningen mindre högerlutade än Sverigesnittet. Moderaterna blir förvisso största parti även i Uppsala, men inte alls lika överlägset.
Men även här är högervindarna tydliga. Största skillnaden i Uppsala jämfört med skolvalet 2018 är Miljöpartiets ras – från 13 till 7 procent – samt Sverigedemokraternas tillväxt från 10 till 16 procent. Även Kristdemokraterna vinner mark och får mer än dubbelt så mycket som 2018.
SD är ett fenomen i sig. Partiet blir klart största parti på en rad skolor i Uppsala – främst på yrkesgymnasier och landsbygdsskolor – men hamnar på flera skolor i botten med några enstaka procent.
På Uppsala yrkesgymnasium Jälla röstade 52 procent av eleverna på SD i skolvalet. "Vi är nog mest förvånade att det inte blev mer" säger Alexander Ramström (längst till vänster). Till höger om honom står Emilia Johannesson, Henrik Nordin, Anton Hübinette och Elis Berg.
På Uppsala yrkesgymnasium Jälla röstade 52 procent på SD.
– Alltså, vi är nog mest förvånade att det inte blev mer, säger Alexander Ramström, som går andra året på fordonsprogrammet.
– Ja vi gissade att de skulle få 70–80 procent. Jag har inte hört någon på den här skolan som röstar vänster, säger klasskompisen Henrik Nordin och lägger snabbt till:
– Men det är ju i och för sig inget som nån skulle gå runt och skryta med här.
Just nu har de rast och hänger med två andra killar i klassen i den lilla kafeterian i en av skolans många byggnader. Tre av dem röstade själva på SD, medan en av dem valde Moderaterna. Varför SD blivit så stort här har de en teori om:
– Fordon och bygg är sådana branscher. Jag tror att många tänker att det gynnar branschen att rösta på SD. Att man ska jobba, inte gå på bidrag. När man är ute på praktik märker man ju typ vad alla röstar på. Förr var sossarna arbetarnas parti, men så känns det inte längre, säger Henrik Nordin.
"När man är ute på praktik märker man ju typ vad alla röstar på. Förr var sossarna arbetarnas parti, men så känns det inte längre", säger Henrik Nordin som går fordonsprogrammet på Jällaskolan.
Alexander Ramström tycker att det är skönt att de kan prata fritt med varandra.
– I stan är det mer PK, man kallar saker rasistiskt hit och rasistiskt dit. Här är det mer bondgrabbar som inte bryr sig lika mycket. Men själv är jag stadsgrabb, jag bor i Svartbäcken.
Han tycker att SD är det klart bästa partiet.
– Om man är ute på stan och ser alla gäng, då borde man väl ändå förstå varför. Kriminaliteten är viktigaste frågan för mig. Jag litar på SD.
SD ökar motsättningarna mellan olika grupper, menar en del. Håller ni med?
– Nej, jag tycker inte att SD gör det. Folk sprider rykten om vad andra partier tycker utan att vara pålästa, säger Anton Hübinette som var den enda i gänget här som inte röstade på SD, utan på M.
På Jällaskolan liksom på flera andra yrkesgymnasier har SD stora framgångar.
Något de alla är trötta på, säger de, är när folk dömer andra utifrån vilket parti man röstar på.
– Om Elis här röstar på S eller SD ska väl jag inte lägga mig i, han får rösta på vad han vill, säger Henrik Nordin.
De samlar ihop sina böcker och släntrar iväg till nästa lektion. De ska ha samhällskunskap. Just nu läser de om feminism.
– Vad jag tänker om feminism? Jag är för jämställdhet, att tjejer ska tjäna lika mycket som killar och så. Men alltså, feminismen känns som att den kommit att stå för något annat, den har fått ett dåligt rykte, säger Alexander Ramström.
Szymon Florczak var en av många elever på Jällaskolan som röstade på SD. "Det är väldig många som pratar om SD i skolan. Och så är SD stort i sociala medier", säger han.
Lite längre bort i den långa vitmålade korridoren sitter Szymon Florczak, som även han går andra året på fordonsprogrammet. Han är själv invandrare, och har fått höra att han väl inte borde rösta på SD.
– Fast det var ett skämt. Jag röstade dels på SD för att alla andra här gjorde det. Men också för att det måste bli ett stopp för alla sprängningar och skjutningar.
Och så tycker han att det borde ställas högre krav på dem som kommer till Sverige.
– Så länge man kan förstå och prata svenska och gör allt för att få ett jobb så tycker jag invandring kan vara bra.
*
En som inte förvånas över partiets popularitet bland många unga är Susanna Areschoug, forskare i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. I våras disputerade hon med avhandlingen ”I den moraliska periferin”, som handlar om ungdomskultur på landsbygden.
Susanna Areschoug konstaterar att landsbygdsungdomars vurmande för SD delvis beror på de frågor partiet driver, som billigare bensin – nästintill livsviktigt för epa-ungdomar – och för att partiet mer än många andra partier sett landsbygdsborna. Men att det också handlar om ett identitetsbygge – och i viss mån ett uppror.
– Man gör uppror inte bara mot vuxenvärlden, utan också mot den urbana normen. De här ungdomarna är väldigt medvetna om att det finns en bild av dem som dumma oupplysta lantisar. Deras svar är inte sällan att gå in i den här stereotypen som de blivit tilldelad, och ta aktivt avstånd mot sådant som antirasism och feminism. Det politiska ställningstagandet blir en del av identitetsbygget, på samma sätt som musik och kläder, säger hon.
På landsbygden där epakulturen är stor bland unga är SD ett populärt parti.
Vad många utomstående inte inser är att de här epa-kidsen, som Susanna Areschoug kallar dem, via skolan är väl insatta i normkritiskt tänkande och värdegrundsarbete och lätt svänger sig med sådan retorik. Något hon fick erfara under sina fältstudier.
– Jag har bevittnat ungdomar som med otrolig precision kan spela på bilden av sig själva som rasistisk epa-ungdom, bara för att i nästa sekund inta en politisk korrekt position. Det är väldigt svårt att avgöra hur mycket som handlar om att provocera och hur mycket som handlar om en verklig övertygelse. Men man kan konstatera att de inte tagit emot den normkritiska utbildningen på ett okritiskt sätt, utan gärna skämtar mycket om den.
Susanna Areschoug menar att stora delar av vuxenvärlden blivit lite för förtjust i Fridays for future, och inte riktigt velat se att det främst varit en medelklassrörelse för resursstarka ungdomar. Medan livsvillkoren för landsbygdsungdomarna helt hamnat i skymundan.
– Jag tänker att vi kan vara självkritiska i hur vi klumpat ihop ungdomar till en grupp, och att vi kopplat samman ungdomar med progressivitet. Det finns många ungdomar som inte delar de omständigheterna.
*
Ja, Generation Greta – vad hände med den egentligen? I hela landet får Miljöpartiet bara 4,7 procent av eleverna – till och med lägre än i riksdagsvalet.
Statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson har funderat över frågan.
– Vi har inte kommit fram till något annat svar än att Sverige till skillnad från många andra länder generellt är så pass grönt och att många partier hämtat ikapp MP:s kunskapsförsprång på området miljö och klimat. Kanske är det därför som Greta haft större effekt i länder som Tyskland och Danmark, säger han.
Två frågor som det pratas mycket om bland unga – särskilt killar – brott och straff och invandring, säger Noah Hultman och Mattis Åhnberg som går i tvåan på gymnasiet Celsiusskolan i Uppsala.
Noah Hultman och Mattis Åhnberg har heller inget riktigt svar. Klimatet är en viktig fråga tycker de bägge – men de är osäkra på vilka åtgärder som vore bäst.
Miljöpartiet har generellt rätt lågt förtroende bland unga, upplever de.
– I min gamla klass var det några som var väldigt miljömedvetna, men de tyckte att V var bättre än MP. Att Miljöpartiet inte hade några svar på hur olika klimatåtgärder faktiskt skulle funka i samhället, säger Noah Åhman.
*
De gymnasieelever vi pratar med uppger alla att de fått information om partierna och olika frågor på en rad ställen. I tv-debatter och nyhetsartiklar, i inlägg på sociala medier (främst Tiktok och Instagram), under lektionerna, av att snacka med kompisar.
Den bilden stämmer bra med forskningen.
– Unga är inga offer för propaganda. Det är lite av en myt att människor sitter fast i filterbubblor, snarare får de allra flesta information och nyheter från olika källor. Ta sociala medier: I dessa är det i hög grad nyheter från etablerade medier, lite Aftonbladet, lite Omni, lite Nyheter 24, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
– Dessutom är unga också uppvuxna med att vara källkritiska.
Bland förstagångsväljarna syns samma mönster som i skolvalet: högerblocket är stora bland unga.
Kommer den här högertrenden bland unga att hålla i sig? Nja, är Henrik Ekengren Oscarsson svar.
– Det tar några val innan ens höger-vänster-identifikation blir stabil. Så det är lätt vunnet lätt försvunnet vad gäller den här gruppen.
Henrik Ekengren Oscarsson ser stora likheter med valet 1991, då många unga röstade höger och en moderatledd regering tog över efter Socialdemokraterna i en tid av svår ekonomisk kris.
– Bildt-regeringen fick fatta många tuffa beslut. Redan 1994 blev det en jätterekyl och vi fick en socialdemokratisk regering igen. Men sedan är såklart varje tid unik. I det här valet tycks elpriser, privatekonomi och brottsbekämpning ha dragit många unga väljare, och då finns en stor förväntan om att de samhällsproblemen ska lösas. Ulf Kristerssons regering kommer att utvärderas på de här frågorna. Så vi får se.
*
Tjejerna på Celsius som röstade rött tror inte att högervindarna kommer att blåsa länge till:
– Ulf Kristersson lär inte hålla så länge. Jag tror att andra värderingar kommer att växa sig starkare.
Men Noah Hultman spår ett annat scenario.
– Vi unga är uppvuxna med stora frågor som ekonomi och invandring. I de frågorna är högerpartierna starka.