Vi har närt en bild av en ung generation som brinner för att lösa klimatkrisen. Vi har älskat att stötta dessa unga som står på barrikaderna för sin rätt till en framtid. Under valrörelsens sista skälvande dagar gick också en stor del av den svenska artisteliten ut i ett gemensamt upprop i Aftonbladet och efterlyste den försvunna klimatfrågan.
Men när vi tittar på resultatet av skolvalet och på förstagångsväljarnas val så har den yngre generationen inte alls röstat grönt. Om Sveriges unga hade fått bestämma så hade det borgerliga blocket vunnit stort. De får sammanlagt (M, SD, KD och L) 61,5% i skolvalet och 58% bland förstagångsväljare (18-21 år) enligt vallokalsundersökningen VALU.
Problemet är självklart inte hur unga röstat eller inte röstat. Problemet är att vi trott oss veta hur de skulle rösta, hur de skulle rangordna och prioritera sina viktigaste frågor.
Nu visar det sig att det är vi vuxna som skapat bilden av att unga vill rädda världen. Det är vi som trott att de ligger sömnlösa över klimatet. Vi medier har döpt dem till generation Greta, och vi har tänkt att de ska lösa klimatproblemen.
Det är förstås allt annat än rättvist. Vi inser det nu. Varför ska just de vara generationen som tar tjuren vid hornen? För kom inte och säg att vi inte visste. Den amerikanska biologen Rachel Carsons bok ”Tyst vår” firar 60 år i år och blev ett startskott för debatten om miljöförstöring. Vi har levt med försurningen av Östersjön, hålet i Ozonlagret och hört Trazan och Banarne sjunga ”får man se en örn idag så ska man vara glad”. Idag mår Östersjön bättre och örnarna är tillbaka i antal. Men en ny rapport visar att vi måste sjufaldiga klimatåtgärderna om vi ska nå 1,5-gradersmålet.
Att vi trott oss veta hur Sveriges unga väljare ser på världen tyder på någon sorts total brist på lyssnande. Vi måste ha varit fullt upptagna med att lägga ord i munnen på dem, tala om för dem hur deras drömmar ska se ut, berättat hur den största utmaningen ska lösas.
Men när man nu tittar noggrannare på VALU från 2010 och framåt så fanns kanske facit redan där. Ju närmare vi kommer en klimatkatastrof desto färre röster har förstagångsväljare lagt på Miljöpartiet.
Jag inser att min filterbubbla inte bara är lokal, den är även temporal.