Det är ganska lugnt i Gottsunda. Det särskilt utsatta området i sydvästra Uppsala präglas på ytan av vuxennärvaro och gott om aktiviteter för unga (UNT 3/11). Den som hör ljudet av en siren fortplantas längs Hugo Alfvéns väg tänker att det kanske är en ambulans, att någon blivit hastigt sjuk. Så var det inte för några år sedan.
De poliser och socialsekreterare som UNT intervjuar talar om ”unika samarbeten” och möjlighet att ”tidigt identifiera barn och unga i riskzonen för droger och kriminalitet”. Den största farhågan hos dessa är att det blivit för lugnt i Gottsunda, att man ska avföras från listan med utsatta områden och därmed få mindre resurser igen. ”Vi måste få fortsätta arbetet”, vädjar Hilde Wiberg, chef för ungdomsjouren.
År 2016-2017 var det knappast opportunt att sätta ihop en lista över utsatta områden i Sverige. Kritiken var omfattande. Etiketten var ”stigmatiserande”, ansåg kommunalråden i bland annat Botkyrka och Uppsala. Många andra kallade i mer eller mindre förtäckta ordalag listan för rasistisk, eftersom så hög andel av invånarna i de 60-talet områdena hade utländsk bakgrund. Men polisen stod på sig.
Hade man använt begrepp som kriminella eller grovt kriminella områden hade kritiken gått att förstå. Men termerna var ju ”utsatta” respektive ”särskilt utsatta” (drygt 20 områden). Och det råder inget tvivel om att den genomsnittlige invånaren i dessa områden är mer utsatt och lever i större utanförskap, vilket i sin tur ökar risken för brott och otrygghet.
Varje parameter talar emot dessa bostadsområden. Ekonomin är sämre och arbetslösheten högre. Trångboddhet bidrar till sämre skolresultat och därmed sämre framtidsutsikter. Valdeltagandet 2022, ett mått på övrigt samhällsengagemang, låg i delar av Gottsunda under 50 procent. Grogrunden för parallella strukturer är stark, via släkt eller andra nätverk. Om inte samhällets svar är tidigt, tydligt och i sista läget skarpt finns det alternativ som visar vägen framåt – som det kriminella gänget.
Ungdomsjourens arbete i dag bidrar kanske till en lugnare stadsdel framåt 2030. Att det är lugnare nu beror sannolikt varken på socialarbetare eller poliser, i alla fall inte svenska poliser. Polisen satte hårt mot hårt i Gottsunda i slutet av 2010-talet. ”Vi ska vara som en sovjetisk stridsvagn, inte stanna före Berlin”, sade polischefen Jale Poljarevius till Aftonbladet i december 2017.
Gängen stördes av aktiviteten, av att gripas för rader av småbrott. Men lugnare blev det inte, snarare tvärtom vilket man också räknat med. Det nationella Operation Rimfrost tog vid 2020 med fler gripanden men det var ändå bara som att skrapa på ytan av problematiken.
Sedan kom möjligheten att läsa Encrochat och andra krypterade sajter, via den franska polisen. Våren 2021 åtalades bland andra 58 gängkriminella i Uppsala. Flera nyckelpersoner i Gottsundanätverket sitter fortfarande frihetsberövade vilket är en av huvudförklaringarna till det relativa lugnet den senaste tiden. Det säger Martin Gunér, gruppchef för områdespolisen, till UNT.
Det var lugnt i Södertälje i flera år också, fram tills i höstas. Dömda gängkriminella kommer ut och möter nya nyckelpersoner som tagit över. Utsattheten har heller inte försvunnit, den lär snarare tillta när ekonomin blir sämre.
Därför ska arbetet fortsätta med oförminskad intensitet – alla i skolan och socialtjänsten ska känna att de gör ett viktigt jobb. Men utan hårdare lagstiftning, längre straff för gängkriminalitet och lite mer hjälp från utlandet är risken stor för att arbetet sker förgäves.