PÄ senare Är har kommunernas vÀxande kommunikationsavdelningar blivit föremÄl för diskussion. Behövs sÄ mÄnga kommunikatörer? Vad Àgnar de sig egentligen Ät? I ekonomiskt kÀrvare tider Àr det sÀrskilt viktigt att skattemedel lÀggs dÀr de bÀst behövs.
Vad gör Uppsalas alla kommunikatörer?, frÄgade jag i en text för fyra Är sedan. Efter en snabb ökning av antalet anstÀllda pÄ kommunikationsstaben hade siffran landat pÄ 79. Ett halvÄr senare var de 89 anstÀllda med en medianlön pÄ 40 600 kronor.
NÀr jag nu frÄgar efter nya siffror fÄr jag snabbt svar via kommunikationsdirektören Marta Tiberg. Antalet tjÀnster pÄ staben Àr 94, och medianlönen 43 250 kronor. Dessutom köper kommunikationsstaben in kommunikationstjÀnster utifrÄn, under fjolÄret för över 1,8 miljoner.
Att kommuninvÄnare ska ges professionell kommunikation och information Àr en sjÀlvklarhet. Men ibland har uppgiften förvÀxlats med att skapa en tilltalande bild av kommunen, det vill sÀga pr.
En hÀndelse som fick uppmÀrksamhet var nÀr en av Uppsalas kommunikatörer avbröt en rektor vid en förskola mitt under en intervju med SVT. DÄ nytilltrÀdda kommunikationsdirektören Marta Tiberg sade att hon inte förstod "hur detta kunde ske" (SVT, 28/9 2021). Samtidigt vittnade medarbetare pÄ kommunen att de fÄtt direktiv om att man inte ska svara pÄ frÄgor frÄn journalister. En av dem berÀttade för SVT att "man vill förmedla en tillrÀttalagd bild", och menade att det Àr "fel att skylla ifrÄn sig pÄ en enskild anstÀlld nÀr det handlar om en uttalad strategi som funnits i tio Är" (25/9 2021).
Tibergs företrÀdare Marica Nordwall var tydlig med att kommunikationsstaben hade som uppgift att skapa en "attraktiv bild" av Uppsala.
DÄ borde man inte bli förvÄnad om anstÀllda sedan försöker stoppa information eller avrÄder kommunens medarbetare frÄn att intervjuas av journalister. Den "attraktiva bilden" av en stad kan sÄ att sÀga krocka med meddelarfriheten och journalistiken.
Ytterligare kritik mot svÀllande kommunala kommunikationsstaber har med pengar att göra. Höga löner gör att kommunen kan konkurrera ut mindre privata kommunikationsbyrÄer som fÄr det svÄrare att behÄlla och locka personal. Knappast en kommunal uppgift.
Det finns som bekant gott om kommunala verksamheter som behöver pengar. Resurser behövs för omsorgspersonal, busschaufförer, förskolepedagoger och allt möjligt. Ăr rĂ€tt prioritering dĂ„ en överdimensionerad kommunikationsstab?
I kommunfullmĂ€ktige har sĂ„vĂ€l Kristdemokraterna och andra borgerliga partier â och Ă€ven VĂ€nsterpartiet â ifrĂ„gasatt att kommunikationsavdelningen vuxit sig sĂ„ stor.
VĂ€nsterpartiet skriver i partiets budgetdokument att de vill "minska vĂ„r kommunikationsavdelning". Partiets Tobias Smedberg svarar mig att det finns ett "mycket större krav pĂ„ effektivisering pĂ„ kommunledningsfunktionerna i den budget vi beslutade om efter valet", och att det "sjĂ€lvklart" kommer att pĂ„verka kommunikationsavdelningen. Ăven Utvecklingspartiet, stödparti till de rödgröna, Ă€r för "kraftiga reduceringar av administrativa uppgifter", svarar Stefan Hanna (UP) mig.
I kommunens aktuella budgetdokument finns dock inget uttalat om kommunikationsavdelningen specifikt.
Om kommuner som Linköping, Ărebro och VĂ€sterĂ„s klarar sig pĂ„ 29-30 anstĂ€llda som jobbar med kommunikation Ă€r frĂ„gan varför Uppsala behöver över 90 (UNT, 21/9, 2021). HĂ€lften vore rimligare.
ByrÄkrati har en tendens att vÀxa, men till mycket liten nytta för kommuninvÄnarna.