På senare år har kommunernas växande kommunikationsavdelningar blivit föremål för diskussion. Behövs så många kommunikatörer? Vad ägnar de sig egentligen åt? I ekonomiskt kärvare tider är det särskilt viktigt att skattemedel läggs där de bäst behövs.
Vad gör Uppsalas alla kommunikatörer?, frågade jag i en text för fyra år sedan. Efter en snabb ökning av antalet anställda på kommunikationsstaben hade siffran landat på 79. Ett halvår senare var de 89 anställda med en medianlön på 40 600 kronor.
När jag nu frågar efter nya siffror får jag snabbt svar via kommunikationsdirektören Marta Tiberg. Antalet tjänster på staben är 94, och medianlönen 43 250 kronor. Dessutom köper kommunikationsstaben in kommunikationstjänster utifrån, under fjolåret för över 1,8 miljoner.
Att kommuninvånare ska ges professionell kommunikation och information är en självklarhet. Men ibland har uppgiften förväxlats med att skapa en tilltalande bild av kommunen, det vill säga pr.
En händelse som fick uppmärksamhet var när en av Uppsalas kommunikatörer avbröt en rektor vid en förskola mitt under en intervju med SVT. Då nytillträdda kommunikationsdirektören Marta Tiberg sade att hon inte förstod "hur detta kunde ske" (SVT, 28/9 2021). Samtidigt vittnade medarbetare på kommunen att de fått direktiv om att man inte ska svara på frågor från journalister. En av dem berättade för SVT att "man vill förmedla en tillrättalagd bild", och menade att det är "fel att skylla ifrån sig på en enskild anställd när det handlar om en uttalad strategi som funnits i tio år" (25/9 2021).
Tibergs företrädare Marica Nordwall var tydlig med att kommunikationsstaben hade som uppgift att skapa en "attraktiv bild" av Uppsala.
Då borde man inte bli förvånad om anställda sedan försöker stoppa information eller avråder kommunens medarbetare från att intervjuas av journalister. Den "attraktiva bilden" av en stad kan så att säga krocka med meddelarfriheten och journalistiken.
Ytterligare kritik mot svällande kommunala kommunikationsstaber har med pengar att göra. Höga löner gör att kommunen kan konkurrera ut mindre privata kommunikationsbyråer som får det svårare att behålla och locka personal. Knappast en kommunal uppgift.
Det finns som bekant gott om kommunala verksamheter som behöver pengar. Resurser behövs för omsorgspersonal, busschaufförer, förskolepedagoger och allt möjligt. Är rätt prioritering då en överdimensionerad kommunikationsstab?
I kommunfullmäktige har såväl Kristdemokraterna och andra borgerliga partier – och även Vänsterpartiet – ifrågasatt att kommunikationsavdelningen vuxit sig så stor.
Vänsterpartiet skriver i partiets budgetdokument att de vill "minska vår kommunikationsavdelning". Partiets Tobias Smedberg svarar mig att det finns ett "mycket större krav på effektivisering på kommunledningsfunktionerna i den budget vi beslutade om efter valet", och att det "självklart" kommer att påverka kommunikationsavdelningen. Även Utvecklingspartiet, stödparti till de rödgröna, är för "kraftiga reduceringar av administrativa uppgifter", svarar Stefan Hanna (UP) mig.
I kommunens aktuella budgetdokument finns dock inget uttalat om kommunikationsavdelningen specifikt.
Om kommuner som Linköping, Örebro och Västerås klarar sig på 29-30 anställda som jobbar med kommunikation är frågan varför Uppsala behöver över 90 (UNT, 21/9, 2021). Hälften vore rimligare.
Byråkrati har en tendens att växa, men till mycket liten nytta för kommuninvånarna.