Jonas Petersson (C) ifrågasätter varför Uppsala kommun måste ha fler kommunikatörer per invånare än andra städer.
Det stormar kring Uppsala kommuns kommunikationsavdelning. Händelsen förra veckan då en kommunikatör stoppade SVT Uppsala från att intervjua en rektor har mötts av hård kritik. Även storleken på kommunikationsavdelningen ifrågasätts nu.
Uppsala är en av de kommuner med flest kommunikatörer i Sverige. Enligt en sammanställning från tankesmedjan Timbro har kommuner som Linköping, Örebro och Västerås 30 respektive 29 kommunikatörer. I Uppsala är siffran 86, eller 92 om chefer inkluderas. Jonas Petersson, gruppledare för C i Uppsala, har ifrågasatt antalet kommunikatörer.
– Mitt parti ser inte varför Uppsala kommun skulle behöva så många fler kommunikatörer än jämförbara kommuner, så i vår budget kommer vi föreslå att kommunikationsstaben minskas något.
Exakt hur mycket man vill minska staben återstår att se, men Petersson menar att det behövs mer agerande och mindre kommunicerande. Ett första steg tycker Petersson är att dra ner på antalet konsulter som används och exempelvis lägga pengarna på att utöka antalet landsbygdsstrateger som i dag är en.
– Jag tycker att man ska fokusera på att få saker gjorda och dra ner på kommunikationsbiten. Vi måste prioritera i kommunen.
Kommunikatörerna i Uppsala kommun är samlade i en kommunikationsstab. Kommunikationsdirektör Marta Tiberg menar att Uppsala kommuns centralisering av kommunikatörerna är ovanlig, och att detta skulle kunna vara anledningen till att avdelningen sticker ut i antal.
– Det vanligaste är att man sitter i olika förvaltningar. Fördelen med att centralisera är att man kan jobba med skolvalet på morgonen och en covid-fråga på eftermiddagen.
Tiberg anser inte att det är för många kommunikatörer. Pandemin har lett till mer arbete och hon upplever att medarbetarna är stressade.
– I dag har jag inga som inte har någonting att göra, tvärtom.
Varför behövs fler kommunikatörer i Uppsala än i andra kommuner?
– Jag vet inte hur andra kommuners arbetsbelastning eller uppdrag ser ut. När vi pratar om hur många vi är måste vi också prata om vilket jobb vi ska göra.
Händelsen då rektorn stoppades från att prata med media menar Tiberg inte var ett korrekt agerande, men påpekar att endast 4 av kommunens kommunikatörer arbetar med pressfrågor.
Erik Pelling (S) håller med om att kommunikatören agerade fel.
– Det är synd att det ska sätta bilden av vad kommunikationsstaben gör, mediefrågor är en liten del.
Pelling berättar att man inom kommunen har diskuterat antalet kommunikatörer flitigt, och att det sker ett arbete för att använda kommuninvånarnas skattepengar på ett korrekt sätt. Hur många kommunikatörer som anställs baseras på förvaltningarnas upplevda behov av kommunikationsstöd i kombination med utmaningen att kommunicera på olika plattformar.
– Grundsyftet är att varenda skattekrona ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt.
Erik Pelling (S) förstår att kostnaden för kommunikatörerna kan sticka i ögonen.
Enligt Pelling finns det en föreställning om att kommunikatörer bara arbetar med att ge en tillrättalagd bild i medierna, vilket han uppger är inkorrekt.
– De gör ett viktigt jobb för att invånarna ska få korrekt information.
Kommunikationsstabens budget för 2020 var 83,8 miljoner kronor. Kostnaden kan jämföras med exempelvis de 59,3 miljoner som 2020 budgeterades för färdtjänst, med 74,7 miljoner som budgeterades för vinterväghållning 2020 eller med 56,7 miljoner för gymnasiesärskola samma år.
– Jag förstår att det kan sticka i ögonen. Alla verksamheter i kommunen behöver jobba med att göra saker så effektivt som möjligt, men uppenbarligen har de olika verksamheterna bedömt att det behövs, säger Pelling.
Han upplever att kommunen får kritik om hemsidan inte känns uppdaterad och ger exempel på vilka krav invånarna ställer på kommunens information.
– Föräldrar har berättigade förväntningar på att bli involverade i elevernas skolgång, de har krav på att skolvalet ska vara lättbegripligt. Det ställs krav på samrådsmöten, processer ska vara begripliga även om man inte har en högskoleutbildning. Kraven som ställs är rimliga och höjs i samband med att samhället utvecklas. Men vi badar inte i pengar utan det måste vara effektivt och väl avvägt.
Kommunstyrelsen beslutade på onsdagen att det ska ske en översyn av kulturen på kommunikationsstaben. Men enligt Marta Tiberg ingår inte antalet kommunikatörer i översynen.