Upplagt för ny kaossommar på akutmottagningen

Stressen tvingar bort personalen från storsjukhusen.

Tom säng. En vårdplats utan en sjuksköterska är ingen vårdplats.

Tom säng. En vårdplats utan en sjuksköterska är ingen vårdplats.

Foto: Jasmine Hübinette

Ledare2023-06-20 08:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Semestertid på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Som alla arbetsgivare har storsjukhuset ett pyssel med att få ihop scheman. Två saker gör uppgiften svårare än för andra: För det första tar inte sjukvården paus under sommaren, avdelningarna ska bemannas dygnet runt. För det andra finns det inte tillräckligt med personal för att bemanna arbetspassen.

Problemet att framför allt inte sjuksköterskor uppskattar arbetsmiljön på Akademiska har decennier på nacken och det blir värre för varje år som går. Varje utebliven sköterska betyder en vårdplats mindre, vilket i sin tur betyder att patienter blir kvar på akutmottagningen. Fjolårets sommar var den värsta någonsin på akuten, visade revisorernas granskning (UNT 2/5). Ingenting tyder på en förbättring 2023.

Mycket tyder också på att nödlösningen bemanningspersonal gjort saken värre. Hyrsjuksköterskor lindrade tillfälligt bristerna, men kostnaderna för regionen har skenat till över 400 miljoner kronor (2022). Sjukhuset vill sätta stopp för hyrpersonal, men står då inför uppgiften att locka med sådant som friskvårdsbidrag, fria arbetsskor eller mindre lönetillägg, för sjuksköterskor som kunnat dubbla sin lön genom att gå till bemanningsbranschen.

Sjukhusledningen sitter fast i en kniptång. Den rutinerade sjuksköterskan Oscar Anfält, skyddsombud på akutmottagningen, gör sitt sista arbetspass i augusti. ”Jag har varit engagerad och försökt lyfta verksamheten. Men jag har känt att jag går sönder bit för bit”, säger han till UNT (15/6). Det kommer in en del nyutexaminerade till sjukhusen, men många väljer snart att gå vidare. Det finns en stor arbetsmarknad utanför det offentliga, även utan bemanningsföretagen.

Det ironiska är att mycket pekar på att lönen trots allt inte är den viktigaste faktorn. Den är viktig, men ännu viktigare är nog arbetsmiljön. Storsjukhuset är ett samhälle i samhället, med en mängd olika yrkesgrupper. Det är knappast en tillfällighet att flera av de mest populära tv-serierna genom åren utspelar sig på akutsjukhus. Spänningen och oförutsägbarheten lockar. Liksom möjligheten att göra verklig nytta för sina medmänniskor.

Men stressen och slitaget gör sitt och till slut ger man upp. Politiker och sjukhusledning kommer att göra nya försök, efter pandemin och under inflationskrisen med mindre pengar till förfogande. Akademiska sjukhuset ska spara 600 miljoner kronor 2024, samtidigt finns ett paket på 80 miljoner kronor för att behålla personalen.

Det behöver inte betyda färre vårdplatser nästa år. Huvudproblemet är uppenbarligen inte bara resurser och högre löner, det är hur sjukvården organiseras. Om detta kan lösas kommer sannolikt resten att falla på plats.