Uppsalas rödgröna styre, här representerat av utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S), försökte kompensera skolan för inflationen.
Skolan har under en lång tid varit satt på undantag i Uppsala. Kommunpolitiker, från höger till vänster, har varit duktiga på att utlova skolsatsningar, sämre på att faktiskt genomföra dem. Det är som att man inte riktigt orkat prioritera och tänkt att det går nog bra ändå, givet Uppsalas befolkningsunderlag.
Men verkligheten har till slut kommit i kapp. Och det märks ute på skolorna: ”Det har inte gått åt rätt håll. Kostnaderna har gått upp, elevantalet sjunkit och för mig är det jättesvårt att få ihop det”, säger Torun Paulsson, rektor för Danmarks skola, till UNT (20/8). Paulsson var en av de 27 rektorer som hösten 2022 undertecknade en debattartikel som uppmanade Uppsalas politiker att satsa mer på skolan.
När Paulsson intervjuas berör hon det grundläggande problemet: Även om skolpengen har höjts de senaste åren är det från en låg nivå. Till det kommer att kostnaderna de senaste åren ökat mer än påslagen från kommunen.
Den satsning på skolan som genomfördes 2023 var rekordstor. Höjningen av grundbeloppet till grundskolan med 6,6 procent hade i alla andra lägen välkomnats med öppna armar av kommunens skolledare. Tyvärr var ju även 2023 ett år av rejäla kostnadsökningar. Pengarna åts upp av inflation, elpriser och löneökningar. För 2024 var sedan uppskrivningen av medel till skolan mer normal, vilket nu alltså tvingar fram nya nedskärningar eftersom marginalerna fortfarande är små i många skolor.
Trots att skolan sedan länge har varit satt på sparlåga, presterar eleverna ändå hyfsat väl i nationella jämförelser. Men för dem som behöver särskilt stöd är det tuffare. För dem som har problem att hänga med i skolan, men som inte har föräldrar som kan kompensera för det. Här sätter ekonomiska realiteter stopp för åtgärder som hade kunnat hjälpa.
Uppsala kommun satsar nämligen fortfarande betydligt mindre per elev än rikssnittet, även efter de kraftigt ökade anslagen 2023. Det gäller även om man räknar bort sådant som administration och lokaler. Det skulle behövas flera år av ”rekordsatsningar”, också under kostnadsmässiga ”normalår” för att närma sig kommungenomsnittet i Sverige. Vad som behövs är flera år av reala förstärkningar.
Den bistra sanningen är ju denna: trots relativt hög skatt har Uppsalas skiftande majoriteter misslyckats med att ge tillräckligt stöd till skolan. De har lovat och lovat, men sällan satsat. Därför kommer Torun Paulsson och hennes kolleger behöva fortsätta vända på kronorna. Samtidigt som eleverna får betala priset för politikernas oförmåga att prioritera.