Ronja Leshem ska börja i klass 1 och Viola Johnsson klass 2 på Danmarks skola. "Hinderbanan är det bästa med skolan", säger Ronja.
Musik strömmar ur en högtalare och på grusplanen leder fritidspersonalen lekar. Den här dagen är det drygt 50 barn på Danmarks skolas fritids. Nästa vecka kommer långt över det dubbla vara på plats när skolan startar. Två av dem är Ronja Leshem, som börjar ettan, och Viola Johnsson som börjar tvåan.
De gillar sin skola.
– Här är stort och det finns mycket att göra, säger Viola Johnsson.
Men inför skolstarten är känslorna delade, förklarar Ronja Leshem.
– Det känns lite mittemellan. Det var skönt med sommarlovet.
Rektor på skolan är Torun Paulsson. För två år sedan var hon en av 27 Uppsalarektorer som i en debattartikel uppmanade Uppsalas politiker att lägga mer pengar på skolan. Skolpengen var så låg att skolorna inte klarade att ge Uppsalas lågstadiebarn vad de hade rätt till enligt lag, skrev de.
Så frågan är nu om politikerna har lyssnat. Har det blivit bättre?
– Det har inte gått åt rätt håll. Kostnaderna har gått upp, elevantalet har sjunkit och för mig är det jättesvårt att få ihop det, säger Torun Paulsson.
Torun Paulsson på Danmarks skola var en av de 27 rektorer som skrev en debattartikel 2022 för höjda anslag.
Hon ser att politikerna har förståelse och kämpar för att hålla uppe skolpengen per elev, men att kostnadsökningarna är större.
– Vi får inte de förutsättningar som jag anser att vi behöver. Men personalen har effektiviserat sig in absurdum. Jag tycker att jag kan se att sjukskrivningarna ökar, säger Torun Paulsson.
Vid rektorernas larm 2022 visade öppna data om Sveriges skolor att Uppsala kommun satsade mindre pengar än riket i genomsnitt, cirka 111 000 kronor per elev jämfört med 122 000 kronor.
Det glappet har ökat. 2023 lade Uppsala 122 000 kronor per elev, rikssnittet var 135 000 kronor. Tar man bort sådant som administration och lokaler och fokuserar på undervisningskostnaden var den 62 000 i Uppsala, mot 75 000 i riket per elev.
Torun Paulsson rektor och lärarna Caroline Lag, Linda Sundström och Linda Johnsson laddar för skolstart på Danmarks skola. Arbetsvardagen har blivit tuffare, tycker de.
Under 20 års tid korade lärarfacket årets skolkommun. Uppsala slutade sista året som 261:a av 290 kommuner och har inte ryckt upp sig sedan dess, menar Elisa Erikson, ordförande i fackförbundet Sveriges lärare i Uppsala.
– Vi driver på och önskar att politikerna ska höja anslaget, men har inte fått gehör. Även som skolan fredas från besparingskrav, så minskar pengarna när kostnaderna går upp, säger hon.
Elisa Erikson är ordförande för Sveriges lärare i Uppsala. Det har hänt för lite med pengarna till skolan, menar hon.
Men hur går det för Uppsalas elever då? Faktum är att Uppsala trots allt presterar "hyggligt", som Elisa Erikson säger det.
– Många skulle nog säga att Uppsala presterar ganska bra. Men det skiljer sig mycket åt mellan skolor. Och alla elever får inte det extra stöd som de behöver. Samtidigt finns många elever som med sin bakgrund klarar sig bra oavsett vilken skola de går på, säger Elisa Erikson.
Ansvarig skolpolitiker i Uppsala kommun är Eva Christiernin (S).
Vad sätter du för betyg på Uppsala som skolkommun?
– Sett till elevernas och lärarnas prestationer så är jag så imponerad, men det är klart att vi som kommun har våra utmaningar och att varje skola har sina.
En fråga sticker ut, menar hon: skolsegregationen.
Allt är iordningställt för skolstart i veckan på Danmarks skola.
– Skillnaderna i resultat mellan skolor minskar, men det är fortfarande för spritt. Vi har skolor där alla klarar godkänt i alla ämnen, och vi har skolor där var tredje elev inte klarar det.
Men trots att ekonomin är kärv så har skolan fredats från besparingar, poängterar Eva Christiernin.
– Vi lägger hela vårt reformutrymme på skolan som har noll i effektiviseringskrav. Men allt blir dyrare och jag är inte nöjd med hur saker är.
Från oppositionen är kritiken besk mot styrets skolpolitik.
– Den är ett misslyckade och ett svek. Uppsala underpresterar och av de pengar som satsas per elev letar sig en för liten del ända ut till klassrummet. Politik är att välja och vi lägger inte pengar på spårväg, säger Christopher Lagerqvist, moderat gruppledare i utbildningsnämnden.
Medan Christopher Lagerqvist (M) tycker att styret sviker skolbarnen, tycker Eva Christiernin (S) att de tar ansvar genom att freda skolan från effektiviseringar. "Vi lägger allt reformutrymme vi har på skolan", säger hon.
Skulle ni höja basbeloppet per elev om ni hade makten?
– Ett höjt anslag är inte ointressant, men ändå viktigare är vad man gör med pengarna. Men i vårt budgetförslag satsar vi mer än S.
Skillnaden i moderaternas och styrets budget för utbildningsnämnden är dock mindre än en miljon på sammanlagt över 6 miljarder kronor.
Det politiska styret sviker Uppsalas elever med sin skolpolitik, menar moderaterna. Men skillnaden i budgetar mellan M och styret är långt mindre än en promille av totalbudgeten.
Eva Christiernin hoppas att Ronja och Viola och alla andra kommer tillbaka till skolan med ett pirr i magen, för att det känns spännande.
– Men jag vet att alla inte gör det. Till dem vill jag säga att jag vet att personalen vänder ut och in på sig själva för att ge våra ungar de rätta förutsättningarna.
Torun Paulsson, säger att hon är stolt över sin skolas värdegrund.