Av UNT:s serie Knarket i Uppsala framgår dels att narkotikan är oerhört utbredd (se tester på krogarna 22/1), dels att det rör sig om en mycket välorganiserad marknad med de ökande gängledarna i spetsen (20/1). Ett positivt tecken är att polisen, socialtjänsten och skolan tagit upp kampen, att man är de kriminella i hälarna och har bättre koll på ungdomar i riskzonen. Men hur många föräldrar som ”Johan” finns det i Uppsala (26/1)?
Föräldrar ser sina tonåringar dagligen. Man anar nog om något är på tok, men sådant händer ju i den åldern ibland och det är lätt att titta bort. Kommunpolisen Ulrika Lindström träffar ofta föräldrar som inte lyssnar när exempelvis skolan slagit larm, som i stället gått i försvar. Självklart finns det föräldrar som själva är svårt utsatta och oförmögna att hjälpa barnet, men det är uppenbart att förnekandet också är vanligt i alla samhällsklasser: ”Inte mitt barn”.
Dålig kunskap kan vara en förklaring. Föräldrar uppvuxna på 1900-talet har kanske sin uppfattning av narkotika, från cannabis till heroin, att det främst är kanyler och rökdon som kan ses som tecken på missbruk, kompletterat med 1990-talets ”rejvdroger” som ecstasy i form av små papperslappar med figurer på. Detsamma gäller för övrigt mor- eller farföräldrar, som eventuellt har vuxit upp på 1960-talet.
Det är faktiskt en helt ny drogvärld på 2000-talet. Floran av narkotikaklassade läkemedel, opioider och andra syntetiska droger som Kristall är mycket stor. Digital information och digitala inköp bidrar också till snabba förändringar. Rubriken ”den nya dödsdrogen” är snart inaktuell. Generellt om dessa droger gäller att de är mycket lätta att komma över (på Snapchat eller andra sociala medier), oansenliga till färg och form samt i många fall livsfarliga, särskilt i kombination med alkohol eller andra droger.
Pappan Johan är förtvivlad, säger han. Inte för att hans egen dotter är illa ute, utan för att hon berättat för honom om hur hennes kompisar ser på droger och vad de använder. Han vill berätta att drogerna finns överallt i Uppsala, även i välbärgade områden. ”Det är en jättestor skillnad på ungas inställning till droger i dag jämfört med när min generation var ung”, säger han och reflekterar också av hur drogerna kommer till ungdomarna: ”De är bara något steg från Jordgubben, Räven och allt vad det heter. Att såna personer ska komma nära vår familj är skräckinjagande”.
Polisen får gradvis bättre koll på gängen, detsamma gäller skolan och ungdomsjouren om ungdomarna. Men det behövs definitivt fler som Johan i Uppsalas alla bostadsområden.