När polisen fick fast Gottsundanätverkets ledare Tommy Andersson uppstod ett maktvakuum i Uppsalas drogvärld.
Under många år hette Uppsalas knarkkung Tommy Andersson: det kriminella Gottsundanätverkets ledare, som styrde narkotikaaffärerna i Uppsala från sin lägenhet i spanska Marbella.
Polisen försökte under lång tid förgäves komma åt honom – och 2022 kom genombrottet. När polisen lyckades knäcka flera krypterade chattar fick de plötsligt direkt tillgång till de kriminellas hemliga konversationer. Från att tidigare bara kommit åt de längre ner i kedjan kunde man nu triumfera med att sätta ledarskiktet bakom galler.
– Tommy Andersson har varit på vår radar sedan han var tonåring. Totalt slogs ett trettiotal individer ut tack vare att chattarna avkrypterades, och det gjorde såklart jättemycket, säger Daniel Larsson, chef för yttre befäl på Uppsalapolisen.
Sedan dess befinner sig Uppsalas knarkmarknad i ett vakuum. Ingen har ännu tagit över efter Gottsundanätverket – men flera olika aktörer uppges vara ute efter att roffa åt sig kunderna. En av dessa aktörer är enligt polisens bedömning Foxtrot, det vill säga forna Uppsalabon Rawa Majids (Rävens) kriminella nätverk.
Det visade sig att det finns cirka tio gånger mer narkotika i landet än vi visste
Stewe Alm
Analytiker på Noa
I regel brukar gängen hålla sig till sina revir – ofta stadsdelar, ibland hela städer – men Foxtrot har väckt uppmärksamhet genom att försöka lägga beslag på andras områden. Det skedde till exempel i Sundsvall förra året, då Foxtrot försökte ta över narkotikahandeln där, med en rad våldsdåd som följd.
– Foxtrot har utmärkt sig med sina ambitioner att ta över marknader och med den våldsspiral som utlösts. De är ju skrupelfria när det gäller att göra sig av med folk.
Det säger Stewe Alm, strategisk analytiker på Noa, polisens nationella operativa avdelning.
Rawa Majid har tjänat mycket pengar på knarkhandel och därmed fått en stark maktposition.
Våldet vi sett i Uppsala under hösten uppges dock inte bero på konkurrens om narkotikakunder, utan om en splittring inom Foxtrotnätverket på grund av helt andra anledningar.
– Det kan finnas flera olika orsaker till att ett kriminellt nätverk tar till våld. Det kan vara hedersfrågor, interna konflikter, makt. Men narkotikahandeln är grunden till att de kriminella gängen finns: det är en stadig inkomstkälla, det finns alltid en marknad och den har ju vuxit. Sedan har gängen upptäckt andra vägar att tjäna pengar också, som bedrägerier, säger Stewe Alm.
Kopplingen mellan partyknarket och gängen finns vare sig man vill göra den eller inte
Stewe Alm
Analytiker, Noa
Daniel Larsson säger ungefär samma sak men med andra ord:
– Allt ont kommer från narkotika.
Än är det alltså osäkert vem som tar över den lokala knarkmarknaden efter Gottsundanätverket. Förutom Foxtrot uppges framför allt en kriminell familj i Uppsala ha stora ambitioner, och utöver det några mer löst sammansatta grupper.
”Narkotikapengar är grunden för många kriminella nätverk”, säger Daniel Larsson på Uppsalapolisen.
Men vad är bäst för polisen: en dominerande aktör eller flera grupper som konkurrerar? Daniel Larsson funderar en stund på frågan.
– På ett sätt är det lättare för oss att ha koll när det är en dominerande aktör. Men risken blir att de växer sig så starka att de infiltrerar hela lokalsamhället: socialkontoret, kommunen, till och med polisen. Det blir lite som en maffiafamilj.
De krypterade chattarna avslöjade inte bara gängledarna. De exponerade också hur mycket knark som är i omlopp i Sverige – mycket mer än någon anat.
– Det visade sig att det finns cirka tio gånger mer narkotika i landet än vi visste, säger Stewe Alm.
Vem som tar över som dominerande aktör på Uppsalas knarkmarknad återstår att se.
Nu uppskattar Noa att mellan 100 och 150 ton narkotika förs in i Sverige varje år.
Uppsalapolisen kunde med hjälp av chattarna koppla över ett ton narkotika till Gottsundanätverket och dessutom beslagta en stor del av knarket.
– För ett tiotal år sedan betraktade vi något kilo som ett stort beslag, men här handlar det alltså om hundratals kilo narkotika, sade kommissarie Torbjörn Munther, spaningsledare vid polisregion Mitt, då till UNT.
Uppsalas studentnationer är något av en blind fläck för polisen
Daniel Larsson
Uppsalapolisen
Stewe Alm tycker inte att man får glömma bort att narkotikamarknaden styrs av efterfrågan. Han delar in knarkköparna i fyra grupper: partyknarkare, läkemedelsmissbrukare, de som är fast i ett missbruk men kan fungera normalt, och så personerna som är helt socialt utslagna på grund av missbruket.
Det har talats en hel del om partyknarkarna och deras roll i att göda gängen, trots att de bara står för en liten del av narkotikakonsumtionen. Men Stewe Alm tycker ändå att man behöver prata om att det finns en koppling mellan våldet och att dra en lina kokain.
Digitaliseringen har gett knarkhandeln en rejäl skjuts, konstaterar Stewe Alm på Noa.
– Kopplingen finns vare sig man vill göra den eller inte. Att köpa narkotika är ett eget val, och att göra kopplingen mellan sitt eget agerande och de konsekvenser det får, tycker jag är viktigt.
Droghandeln sker oftast på nätet och knarket levereras antingen per post eller genom att köpare och säljare träffas.
– Antingen kommer någon hem till dig eller så sker det på en mer eller mindre öppen drogscen och kan till exempel överlämnas genom ett sånt där öppet handslag, säger Daniel Larsson och visar den hälsningsgest som är vanlig bland framför allt unga killar.
Något som varit utmärkande för Uppsala är mängden kristall, en syntetisk partydrog.
Och vilka är dessa "drogscener" i Uppsala? Daniel Larsson nämner en rad platser, så kallade hotspots: Mikaelsgården med omgivningar, så som Höganäsparken och parkeringen utanför. Resecentrum med kringliggande parker, inte minst Frodeparken. Krogarna i stan, där några är mer kända av polisen än andra.
Även om skolorna kanske inte kan klassas som öppna drogscener, finns knark på alla Uppsalas skolor, från högstadiet och uppåt, enligt Daniel Larsson. Polisen söker regelbundet igenom skolorna med knarkhundar, och drogtestar ibland elever.
Knarket i Sverige
Noa uppskattar att mellan 100 och 150 ton narkotika förs in i Sverige varje år, till en omsättning av 10 till 12 miljarder kronor årligen.
Cannabis står för merparten av knarket (hasch utgör 52 procent och marijuana 22 procent). Därefter utgör kokain 12 procent, amfetamin 11 och övriga preparat 3 procent.
Något som varit utmärkande för Uppsala är mängden kristall, en syntetisk partydrog.
En blind fläck för polisen är studentnationerna, konstaterar Daniel Larsson lite självkritiskt.
– Det är säkert mer knark där än vi tror, men så länge de sköter sig har vi behövt prioritera annat. Vi är inte på nationernas gasquer, till exempel, men vi borde kanske vara det.
Genom de krypterade chattarna slog man ut flera ledare på narkotikamarknaden i Sverige. Men man stoppade inte på något sätt knarkhandeln. Det är "business as usual", säger Stewe Alm.
– Nya ledare har tagit över och de kriminella har hoppat till andra krypterade kanaler. Nu hoppas vi på det här med hemlig avlyssning, säger han och syftar på den nya lagen som låter polisen ägna sig åt hemlig avlyssning även när det saknas konkret misstanke.
Daniel Larsson konstaterar att det är en hopplös kamp mot knarket.
– Inget land i världen har slagit ut narkotikan. Vi kommer inte bli av med den. Men vi måste göra allt vi kan för att strypa allt från plantagen i Colombia, till knarklabben i Baltikum, tillförseln in i Sverige och sedan jobba hårt mot alla lokala aktörer.
Vem som blir Uppsalas nästa knarkkung återstår att se.
