Cannabis är den drog som är vanligast att ungdomar testat.
– Det är en jättestor skillnad på ungas inställning till droger i dag jämfört med när min generation var ung och det tycker jag att alla föräldrar behöver känna till.
Det säger en pappa som vi kan kalla Johan, vars dotter går i högstadiet på en skola i en central stadsdel i Uppsala. Han berättar att dottern emellanåt är väldigt öppen om alla droger som finns både i hennes kompiskrets och bland andra jämnåriga i Uppsala.
– Det verkar vara väldigt mycket framför allt hasch och kristall. Massor av ungdomar hon känner har testat eller använder droger regelbundet.
I våras hade socialtjänstens Ungdomsjour och polisen ett så kallat stoppmöte med Johan och andra föräldrar i dotterns klass, eftersom en så stor andel elever i klassen misstänktes använda droger.
– Vi bor i ett välbärgat område, som många nog tror är ganska förskonat från droger och annat. Men det finns precis lika mycket här som på andra ställen, säger Johan.
Han berättar att han känner sig förtvivlad över läget. Och rädd – inte bara för själva drogernas inverkan, utan också över vilka personer som ungdomarna har kontakt med för att få tag på knarket.
– De är bara något steg från Jordgubben, Räven och allt vad det heter. Att såna personer ska komma nära vår familj är skräckinjagande.
Hundförare från polisen söker regelbundet igenom Uppsalas skolor för att leta knark, här är man på Ekebygymnasiet.
Ungdomsjouren bekräftar att man i våras hade ett stoppmöte med vårdnadshavare i den skola där Johans dotter går, men vill inte gå in på några detaljer om mötet.
Ulrika Lindström, kommunpolis i Uppsala som samarbetat mycket med Ungdomsjouren, ger Johan rätt i att det överlag finns mycket narkotika bland ungdomar i dag.
– Narkotika har blivit så otroligt lättillgängligt genom Snapchat och andra sociala medier. Narkotika finns på alla högstadieskolor i Uppsala, i alla stadsdelar liksom i skolor ute på landsbygden, säger hon.
"Att använda narkotika gör att steget blir närmare kriminella miljöer där det förekommer vapen, skulder och konflikter", säger polisen Ulrika Lindström.
När Ulrika Lindström började jobba som polis för 30 år sedan riktade sig polis och socialtjänst mot gymnasieungdomar i det förebyggande arbetet mot droger. Eftersom användandet gått ner i åldrarna har man i dag i stället fokus på högstadiet, alltså årskurs 7-9.
– Nu ligger vi rätt. Men redan i mellanstadiet har en del barn normbrytande beteende, och utifrån det kan socialtjänsten se vilka som ligger mer i riskzonen för kriminalitet och missbruk.
Den pappa vi pratat med är orolig över de personer som ungdomar kommer i kontakt med när de köper droger. Är det en överdriven oro?
– Nej, jag håller med och förstår honom. Att använda narkotika gör att steget blir närmare kriminella miljöer där det förekommer vapen, skulder och konflikter.
Unga i dag är mycket mer drogliberala än unga i tidigare generationer, säger en pappa vi pratat med.
Enligt den stora undersökning bland ungdomar som CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) gör varje år har användandet av droger inte ökat de senaste åren, utan ligger på en relativt stabil nivå. I 2023 års studie uppgav 7 procent av niondeklassarna och 15 procent av gymnasieeleverna att de testat narkotika, vanligast var cannabis.
Uppsalapolisen är med jämna mellanrum ute i gymnasie- och högstadieskolor för att söka efter droger med hjälp av hundar. Under 2023 var man på nio skolor. Ingen narkotika hittades i skolorna, däremot markerade hundarna att personer som använt narkotika varit där och att knark förvarats på platser i och precis utanför skolorna. Man hittade också rökta jointar på några skolgårdar.
Narkotika har blivit lätt att få tag på genom Snapchat och andra sociala medier.
Ulrika Lindström har haft kontakt med vårdnadshavare till strulande tonårsbarn i alla olika samhällsklasser. Hon har också alldeles för ofta träffat föräldrar som inte velat lyssna när exempelvis skolan varit oroliga för att deras barn använder droger. I stället för att ta emot hjälp och vägledning har föräldrarna gått i försvar.
– Gör man det är risken stor att man snarare stjälper än hjälper sitt barn. Bara häromdagen fick jag veta att en av de ungdomar jag arbetat med som områdespolis och där skolan signalerat oro, nu är misstänkt för ett grovt brott i en annan del av landet. Så jag vill verkligen uppmana alla föräldrar att lyssna och ta emot hjälp.
Ulrika Lindström säger att det finns en del varningssignaler som föräldrar bör vara uppmärksamma på. Till exempel om ens barn plötsligt ändrar beteende eller byter umgänge.
– Men jag vet att det kan vara jättesvårt att veta vad som är naturliga förändringar hos ungdomar. Jag har själv varit tonårsförälder, det är verkligen inte lätt.