Vänsterpartiets gruppledare i Uppsala, Tobias Smedberg, uppmanar sina väljare att rösta ja i folkomröstningen 9 juni. ”En ja-linje gör att vi får bättre möjlighet att också utveckla de tätorter som ligger längs med våra järnvägsspår”, säger han till UNT (27/3). Som för att understryka vad folkomröstningen egentligen gäller, vilket onekligen kan behövas.
Det är ett orimligt ställningstagande. I valet 2022 röstade 20 363 Uppsalabor på Smedbergs parti i kommunvalet, i hopp om genomslag för partiets politik. Vilka är de som Smedberg talar till? Är det de 70 V-väljarna i distriktet Vilan-Bergsbrunna, som berörs allra mest av utbyggnaden i de sydöstra stadsdelarna? Vad säger de 48 V-röstarna i Järlåsa, de 87 i Fullerö hage eller de 75 i Vattholma?
Nej, det enda parti som har skäl att driva en valrörelse de närmaste månaderna är Utvecklingspartiet demokraterna (UP), som bildades just för att stoppa den nya stadsdelen vid Lunsen (och spårvägen, men där var de för sent ute).
UNT Ledare har visat att Uppsalas folkomröstning är helt unik i sitt slag, trots att 146 kommunala folkomröstningar hållits sedan 1980 (26/2). Den enda tidigare folkomröstningen om stadsplanering ägde rum i Upplands Väsby 2014 efter ett så kallat folkinitiativ, underskrifter av tio procent av de röstberättigade.
I början av mars presenterade kommunen ett ”kunskapsunderlag” inför folkomröstningen. Att detta behövs säger i sig något om hela idén. Underlaget visade i alla fall på stora problem med att rösta ”ja”, att ”bygga mer längs spåren”. Främst handlar det om skalnackdelar för service och välfärd med en mer utspridd befolkning, men också om ekonomin för byggherrar och om större klimatpåverkan (UNT Ledare 4/3).
Bara för att vara tydlig: det kommer att finnas många skäl att lätta på bebyggelsen både här och där fram till 2050. Det kommer också att finnas skäl att bygga mer på vissa håll, samt att bygga annorlunda. Klimatkrisen, andra oväntade kriser, ett knippe konjunktursvängningar och ett nytt kunskapsläge – allt kommer att påverka detaljplaneringen när det framtida Uppsala växer fram.
Gör det då någon skada om Uppsalaborna får tycka till om översiktsplanen 2024? Ja, faktiskt. De närmaste kommunvalen kommer att hållas i avvaktan på om någon ny intressegrupp ska kliva fram och kräva folkomröstning i sin fråga, ett lex Uppsala för demokratin.
Det förnuftiga är att fortsätta låta kommunfullmäktige hålla i stadsplaneringen - från översiktsplan till första spadtag – och att rösta på den man anser har de bästa visionerna för staden. Det enda rimliga är att rösta blankt 9 juni. Uppåt 20 000 av Uppsalas vänsterpartister håller nog med.