Sedigheh Vasmaghi är sedan två veckor frisläppt efter 45 dagar i fångenskap, bland annat i det ökända Evinfängelset i Teheran.
Den 16 mars dök fyra uniformerade poliser upp hemma hos regimkritikern Sedigheh Vasmaghi och hennes man Mohammad Ebrahimzadeh i Teheran. Poliserna hotade att slå in dörren om de inte öppnade.
Inne i lägenheten greps den 62-åriga Sedigheh Vasmaghi och fördes så småningom till det beryktade Evinfängelset, vilket UNT rapporterat om.
Det hela skedde utan någon form av domstolsförhandling.
– Hon har enbart blivit förhörd och då fått veta varför hon togs in den här gången. Det handlar om hennes vägran att bära slöja och uppmaningarna till andra iranska kvinnor att göra likadant, berättar Uppsalabon Staffan Olofsson.
Han lärde känna Sedigheh Vasmaghi under hennes fem år långa vistelse i Uppsala och är en av initiativtagarna till nätverket "Sedighehs vänner". Häromdagen pratade han med henne för första gången sedan frisläppandet för två veckor sedan.
– Hon är vid god vigör men lite trött förstås efter 45 dagar som frihetsberövad. Under perioden har hon också vistats på sjukhus för hjärtbesvär och högt blodtryck. Men det dröjde innan hon fick vård. För att få det krävde fångvaktarna först att hon skulle bära slöja, vilket hon vägrade. Det slutade med att hon ändå fördes till ett sjukhus där hon kunde få behandling, säger Staffan Olofsson.
På sjukhuset var läkarna tydliga med att fortsatt fängelsevistelse skulle innebära en påtaglig risk för hennes liv. Den medicinska aspekten bidrog till att hon släpptes ur Evin, men det är högst oklart om saken nu är utagerad. Vasmaghi är sedan länge en nagel i ögat på den iranska regimen och hör till de regimkritiker som övervakas.
Arkivbild från en av Evinfängelsets kvinnoavdelningar. På den avdelning där Sedigheh Vasmaghis vistades satt över 60 fångar.
Sedigheh Vasmaghi satt inspärrad i Evinfängelset redan 2017, i samband med att hon valde att återvända till hemlandet efter många år i exil. Hon greps direkt på flygplatsen i Teheran.
– Då hade hon 16 kvinnliga medfångar på avdelningen. Den här gången handlade det om 65. Hon berättade också att metoderna nu var mer hänsynslösa. Hennes upplevelse var att vistelsen i Evin gick ut på att knäcka henne, berättar Staffan Olofsson.
Samtidigt är hans intryck att Sedigheh Vasmaghi är långt ifrån bruten. Planen är att fortsätta kampen mot den iranska regimen och för mänskliga rättigheter – så långt som hälsan tillåter.
Till saken hör också att Vasmaghi är i det närmaste blind. Det gjorde att hon vägrade att skriva på dokument som fängelsepersonalen lade fram. Inte heller gick hon med på att betala borgen för att släppas fri.
– Hon kunde ju inte gärna skriva på något som hon inte kunde läsa. Det förstod fångvaktarna till slut, säger Staffan Olofsson.
Sedigheh Vasmaghi tillbringade flera år i Uppsala, först som fristadsförfattare. Senare hade hon en forskartjänst på Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Då bar hon fortfarande slöja.
Sedigheh Vasmaghi är poet och har gett ut flera diktsamlingar sedan debuten "Regnets bön" 1989. Hon har doktorerat i islamisk teologi och rättsvetenskap vid Teherans universitet och gett ut flera fackböcker i litteraturvetenskap, juridik, kulturgeografi, teologi och historia.
Hon lämnade Iran efter presidentvalet 2009 och var bland annat gästprofessor i tyska Göttingen innan hon 2012 kom till Uppsala som kommunens och organisationen Icorns fristadsförfattare.
Efter återkomsten till Iran 2017 har Vasmaghi fortsatt att kritisera den iranska regimen och därmed satts under bevakning och trakasserats.
I en intervju med UNT i augusti 2023 klargjorde Sedigheh Vasmaghi att hon inte ångrar flytten tillbaka till Iran:
– Absolut inte. Iran är mitt hem, där vill jag leva och verka. Det var rätt beslut trots hoten och förföljelserna.
Irans högste ledare, Ayatollah Ali Khamenei, är en av måltavlorna för Sedigheh Vasmaghis kritik.