"Jag skulle önska att man kunde få en informationsbok om klimakteriet och även samtalsterapi, det är så livsomvälvande och svårt att greppa det här stadiet", säger Marie Lok Björk.
År 2022 befann sig Marie Lok Björks kropp i efterdyningarna från att ha burit två barn. Hennes graviditeter hade inneburit stora utmaningar bland annat med svåra foglossningar. Klimakteriet ingick överhuvudtaget inte i hennes föreställningsvärld.
– Jag var kvar i ett graviditetstillstånd, i en småbarnsmammakropp. De senaste tio åren har jag varit i ett hormonkaos som ständigt pågått med två väldigt besvärliga graviditeter med mycket smärta och svårigheter att röra på mig vilket gjort att jag fått gå med kryckor och varit sjukskriven större delen av tiden. Med den yngsta fick jag också en hypermesis, ett allvarligt graviditetsillamående då jag under långa perioder låg i ett mörkt rum och kräktes. Jag har också haft ett missfall. Man blir ju ganska härdad och kanske inte så lyhörd när kroppen betett sig så extremt under så lång tid, säger hon.
För två år sedan började hennes mens att bli oregelbunden. Hon trodde att det berodde på att hon nyss haft covid och tänkte därför inte så mycket på det. Men senare, framåt jul i fjol, blev mensen rikligare och kom tätare.
– Jag blev orolig och ville kolla upp om det var cancer.
Under våren 2024 kom hon efter lång väntan till en gynekolog för undersökning. Gynekologen frågade om hon hade haft några klimakteriesymtom men sömnproblem, huvudvärk och svettningar var inget nytt för henne. Allt detta kopplade Marie ihop med sina graviditeter och förlossningar. Därför svarade hon nej på frågan om symtom.
– Det var ju egentligen ren okunskap från min sida. Jag tänkte att jag inte behövde kunna något om klimakteriet förrän om tio, femton år, jag bara slog bort det, säger hon och skrattar lite.
Gynekologen konstaterade att Marie inte hade några ägg kvar och hon tog blodprover – de visade på mycket låga östrogennivåer. Hormonhalten pekade på att hon inte längre var i förklimakteriet, det stadiet var redan passerat, med råge.
– Jag blev chockad och också väldigt besviken över själva bemötandet eftersom jag fick veta det på telefon. Läkaren sade: Om du får besvär så hör av dig för eventuell behandling, och med det blev jag lämnad, säger Marie.
Innan helgen var slut hade hon plöjt igenom fyra olika böcker om klimakteriet och bestämt sig för att byta till en annan mottagning. Där fick hon direkt hjälp med östrogenbehandling och progesteron.
Författaren Marie Lok Björk anser att "det är orättvist att det finns så lite kunskap om kvinnors kroppar och hormoner, den mesta forskningen utförs ju på män."
Under klimakteriet är det vanligt att exempelvis bli nedstämd, tappa energi- och sexlust eller att få "hjärndimma". I stället för att få hjälp att anpassa sina liv får många en utmattningsdiagnos och blir sjukskrivna.
Barnmorskan Lotta Wiström som driver mottagningen Sinnligt i Knivsta, menar att vårdcentralerna ofta vet för lite om klimakteriet, vilket gör att kvinnors besvär ofta förblir obehandlade. Av den anledningen öppnar hon tillsammans med sina kollegor två pilotmottagningar för klimakterierådgivning i Uppland.
– Det är bra. Jag skulle också önska att man kunde få en informationsbok om klimakteriet och även samtalsterapi, det är så livsomvälvande och svårt att greppa det här stadiet. Jag passar inte in i bilden av en kvinna i klimakteriet och det gör att jag känner mig identitetslös, säger Marie Lok Björk.
Har detta påverkat relationen mellan dig och din man?
– Lyckligtvis bygger vår relation verkligen på kommunikation. På gott och ont har mina graviditeter gjort oss till ett sammansvetsat par, det finns inget vi inte kan prata om. Redan innan vi fick barn var vi tvungna att gå igenom min rädsla för det ojämställda föräldraskapet och vi hittade en otrolig tillit under dessa år och småbarnsåren. Men jag känner mig mer ensam i det här tillståndet. Nu när jag ska gå och prata med en psykiater har jag inte min man med, klimakteriekaoset är min ensamma resa och det är nytt, säger hon.
UNT träffade Marie Lok Björk i Viby by när hon släppte sin senaste bok "Jag vill riva upp himmel och jord" om Elise Ottesen-Jensen. Nu har hon börjat skriva på första delen i en Sigtunasvit.
UNT träffade Marie Lok Björk i Viby by när hon släppte sin senaste bok "Jag vill riva upp himmel och jord" om Elise Ottesen-Jensen. Nu har hon börjat skriva på första delen i en Sigtunasvit. Den baseras på verkliga händelser från 1945 då Sigtuna med sina 1 400 invånare tog emot 600 flyktingar från förintelselägren och Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolan Humanistiska läroverket, SSHL, gjordes om till beredskapssjukhus.
– Jag har bott i Sigtuna i tre år nu och staden bär på mycket historia. Jag kände direkt att nästa roman måste utspela sig här också för att jag skulle kunna få spendera mer tid på hemmaplan, säger hon.