Lotta Wiström har drivit sitt företag Sinnligt barnmorskemottagning i Knivsta i femton år. Under åren har hon och kollegan Johanna Hardy barnmorska och projektledare, fått massor med frågor om klimakteriet från kvinnor. De upptäckte att kvinnorna ofta har låg kunskap om klimakteriet och att de har svårt att hitta bra hjälp och rådgivning. Under åren har de också noterat att vården är ojämlik både nationellt, inom Region Uppsala, och oftast sämre på landsbygden än i stan. Det finns bra system och information till ungdomar i pubertet och för gravida men när kvinnan kommer i klimakteriet är det sämre, enligt Lotta Wiström.
– Klimakterierådgivning och mottagningar är ett hett ämne just nu, jag tror det är en generationsfråga. De kvinnor som kontaktar oss är väldigt angelägna om att få hjälp. De är mitt i livet, jobbar, har tonårsbarn och äldre föräldrar, livet går inte ihop. Det är svårt för dem att hitta i vårdapparaten de har själva svårt att avgöra vilka symtom som hör till klimakteriet och inte, säger hon.
Den 16 september i år öppnar två pilotmottagningar för klimakterierådgivning, en i Gimo och en i Knivsta. Att valet föll på just dessa två platser beror på att det oftast är svårare att komma i kontakt med en gynekologisk mottagning ute på landsbygden än i centrala stan och att Lotta Wiströms verksamhet ligger i Knivsta. Två av barnmorskorna som arbetar i Gimo går just nu en vidareutbildning i Lund.
Regeringen har skjutit till pengar för att vården ska bli mer jämlik och likvärdig oavsett bostadsort. För klimakterieprojektet handlar det om 900 000 kronor.
Målet är även att kunskapsnivån om klimakteriet ska höjas hos i första hand barnmorskor men även hos husläkare och distriktsläkare, alla ska ha samma baskunskaper. Det ska också bli enklare för den enskilda kvinnan att få kontakt med vården.
– Kvinnor har till och med fått kritik för att de förbrukar för mycket vård i onödan, bland annat från politiskt håll, men det handlar inte om någon lyxkonsumtion på något vis. Kvinnor mår inte bra och de behöver hjälp i det här träsket i att hitta rätt och bland alla symtom, så enkelt är det, säger Lotta Wiström.
Det finns riktlinjer och utredningar om klimakteriet från staten och Socialstyrelsen. Men kvinnor blir ändå runtbollade, säger hon.
– De får inte hjälp. De kommer till en husläkare som inte har rätt kunskap som gör en utredning och utifrån den tror läkaren kanske att kvinnan har reumatism, eller så hamnar hon inom psykiatrin för depression och får antidepressiv medicin. Det är heller inte ovanligt att en kvinna som går in i hjärndimma, tappar orken och känner sig helt slut efter jobbet misstolkas som att hon är utbränd, men ingen tar ett helhetsgrepp.
Hur kommer det att gå till på de nya klimakteriemottagningarna?
– Först får man ett samtal med en barnmorska som går igenom alla hälso- och livsstilsfrågor och hur det ser ut psykosocialt kring kvinnan. Hon får fylla i ett formulär över de symtom hon har. Det mynnar ut i ett underlag där barnmorskan tillsammans med kvinnan kan diskutera sig fram till om kvinnan är på väg in klimakteriet. Utifrån den sammanställningen ger man sedan individuella råd.
Råden ges utifrån SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologis rekommendationer utifrån forskning, vetenskap och beprövad erfarenhet samt från Socialstyrelsens riktlinjer.
– Riktlinjerna uppdateras kontinuerligt, det finns många myter kring klimakteriet. Det är som med alla läkemedel, det finns kontraindikationer som gör att man kanske inte ska ta systemiskt östrogen om man exempelvis har bröstcancer, lungemboli eller andra allvarliga sjukdomar, säger hon.
Enligt Wiström kommer projektet även att spara pengar för vården i och med att kvinnorna söker vård färre gånger. Om projektet faller väl ut kan klimakteriemottagningar komma att införas på alla vårdcentraler i regionen.
Vad kan en kvinna i förklimakteriet göra själv?
– Det råd som har mest evidens till att hjälpa mot klimakteriet är motion och träning som promenader, puls- och styrketräning. När det gäller kosten är det inte krångligare än att man ska följa kostcirkeln, inte för mycket småätande, för mycket socker, energidrycker, kaffe eller alkohol säger hon.