Hon syns på långt håll där hon kommer gående på grusvägen mellan gärdsgårdarna i Viby by, Sigtuna. Marie Lok Björks hår lyser rött mot det grå staketet. Hon får leta en stund efter den stora nyckeln som lagts ut till skrivartorpet. När hon väl hittat den ger hon den tunga trädörren både en och två rejäla knuffar för att öppna.
Här har Marie Lok Björk suttit och skrivit sin senaste roman "Jag vill riva upp himmel och jord".
– Det har betytt väldigt mycket för mig att få sitta i skrivartorpet i Viby by. Jag har till och med skrivit ett kapitel i boken som utspelar sig här. Jag blir lite nördig när jag är inne i min skrivprocess och väldigt kräsen med sånt som inspirerar mig. Jag vill absorbera allt jag kan ha nytta av.
Läser gör hon på all ledig tid och kvällar, främst historiska romaner. En av de böcker som inspirerat henne under arbetet med boken om "Ottar" är en författare med starka kopplingar till Sigtuna, Fred Eriksson.
– Fred är helt otrolig när det gäller miljöbeskrivningar. Hans bok "Maria" spänner över lång tid, den rymmer hela hans mammas liv och det, insåg jag när jag började skriva, är inte helt lätt. Min bok utspelar sig under 33 år och det har sannerligen inte varit lätt att få till, nästa bok ska vara ett kammarspel med en plats, under ett dygn, med en person. Jag har slitit mitt hår för att få till snygga övergångar mellan olika tidsperioder, säger hon och skrattar.
Romanen börjar när prästdottern Elise Ottesen Jensen är 14 år och ska konfirmeras. Elise vägrar, hon tror inte på Gud. Hennes maktfullkomliga pappa förskjuter henne från hemmet.
Där börjar Elises radikala resa som visar vilket driv och behov hon hade av att stå upp för det hon själv trodde på, kosta vad det kosta ville.
– Jag dras till mörker, jag skriver inte om särskilt enkla kvinnoöden i mina böcker, men jag vill också visa ljuset. Jag söker mig till kvinnor som kan vända sina motgångar till en styrka, därför tycker jag att det var ypperligt att avsluta boken om Elise med att hon grundar RFSU.
"Ottar" stred framför allt för rätten till abort och preventivmedel, sexualundervisning i skolorna och för avkriminalisering av homosexuella. För att få pengar till den kontroversiella verksamheten började man sälja kondomer, vilket RFSU gör än i dag.
Utan henne är det oklart om lagen om fri abort hade börjat gälla 1975. Oklart är också om sexualundervisning hade blivit obligatoriskt i skolor 1957 eller om homosexualitet hade avkriminaliserats 1944 och 1979 tagits bort ur Socialstyrelsens register över sjukdomar, där den tidigare har betecknats som en mental rubbning och anomali.
Men "Ottar" förespråkade även rashygien, sterilisering och dödshjälp av personer med funktionsvariation under 1920-talet. Något som Marie Lok Björk valt att inte ta med alls i sin roman.
– Rashygien var inget unikt för Elise på den tiden, det var en populär syn bland forskare och läkare och hon hade sett funktionsnedsatta barn ligga på institutioner. För henne var dödshjälp en barmhärtighetsgärning. Men anledningen till att jag inte tagit med det i boken är att den slutar 1933 och när Elise såg hur rashygien kunde användas under Hitlers ledning tog hon avstånd från det, även om hon aldrig gjorde det offentligt. Men hon tog emot både politiska och judiska flyktingar i sitt hem under kriget, säger Marie Lok Björk.
Hon anser att "Ottar" har blivit bortglömd i historien, framför allt för att hon är kvinna. En man som hade gjort samma sak för svensk lagstiftning, för kvinnors rätt till den egna kroppen och sin sexualitet som "Ottar" gjort skulle ha stått staty. En man skulle ha tillägnats stiftelser och fått gator uppkallade efter sig, det skulle ha gjorts långfilmer om honom och stå om honom i varje historiebok, hävdar Marie Lok Björk.
– Hon är inte den första kvinnan som raderas ur historien. Hon brann för kvinnor och barns rättigheter, frågor som aldrig tagits på lika stort allvar eller getts samma status som andra frågor. Man måste se det utifrån ett genusperspektiv och en del av ett patriarkalt system, det går inte att blunda för, säger Marie Lok Björk.
Inför romanen besökte Marie Lok Björk Højlands kyrka i Norge där Ottosen Jensens far var präst.
– Det var en mäktig känsla att ställa sig i predikstolen där han stått över alla andra och predikat. Det känns inte som en slump att Elise blev en god agitator. Det blev hennes revansch, säger hon.