Kommunalrådet Therez Almerfors och hennes parti hör till dem som inte vill att Uppsala ska bli kulturhuvudstad. Huvudargumentet är ekonomin. För Uppsala kommuns del handlar det om 78 miljoner kronor under en tioårsperiod.
– Givet det ansträngda ekonomiska läget tycker vi att det är en felsatsning av kommunen. Pengarna hade gjort mer nytta om de använts för att stötta det lokala kulturlivet. Men allra bäst vore om pengarna gick till kommunala kärnområden som skola och omsorg, säger hon.
Det som enligt Therez Almerfors är allra mest problematiskt är att det i dag saknas garantier för hur mycket stat, region och näringsliv är villiga att bidra med. Totalt måste 280 miljoner kronor in för att ett kulturhuvudstadsår ska bli möjligt.
– Det är långt ifrån säkert att det går att få ihop hela den summan. Då finns risken att Uppsala behöver gå in med ännu mer pengar, befarar hon.
Patric Kiraly, huvudprojektledare för Uppsalas ansökan, har tidigare uttryckt att det inte är någon naturlag att budgeten till ett kulturhuvudstadsår spräcks.
– Den risken finns inte om man bestämmer sig för att inte ta den risken. Själv känner jag ingen oro för att kalkylen ska spricka, sade han till UNT i oktober i fjol.
I samma intervjun betonade Kiraly också att förutsättningarna är lika för alla kandidatstäder – ett visst mått av ovisshet är ofrånkomlig när det gäller den totala finansieringen.
Det definitiva beskedet om hur mycket pengar staten via Kulturrådet kommer att bidra med väntas i mitten på mars. Enligt Patric Kiraly handlar det om 80–100 miljoner kronor.
En dialog pågår mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om regionens roll i kulturhuvudstadsprojeket, men några ekonomiska utfästelser har inte gjorts. Där är beskedet att parterna kommer att återkomma när processen är klar och det finns en konkret plan för Region Uppsala att ta ställning till.
Och när det gäller näringslivet så ligger fokus på att hitta samverkansprojeket snarare än rena sponsringspengar.
– Vi har en god tradition kring detta och ser potential att kunna växla upp det ytterligare. Världsklass Uppsala är ett sådant exempel men också Klimatprotokollet, säger Patric Kiraly.
Från EU finns än så länge enbart en garanti på 1,5 miljoner euro (cirka 17 miljoner kronor). I övrigt blir det inga reda pengar, utan samarbetsmöjligheter till ett värde av 50–60 miljoner kronor, enligt Kiraly.
Så långt om vad som är känt kring budgeten.
Att Uppsala och även Kiruna i förra veckan gick vidare till slutfasen i kampen om att bli kulturhuvudstad är inget som förvånar Therez Almefors.
– Nej, det var väntat att både städerna skulle få grönt ljus för att hålla liv i tävlingsmomentet. Samtidigt konstaterar jag att 288 av landets 290 kommuner inte var intresserade av att ens lämna in en ansökan. Ekonomin har fått flera av de kommuner som tidigare uttryckt intresse för ett kulturhuvudstadsår att dra sig ur.
Ändå var ju Moderaterna i Uppsala med på tåget när processen tog fart efter det blocköverskridande beslutet i kommunstyrelsen 2021.
– Dels var det före valet, dels slängdes kulturhuvudstadsåret in sent i förhandlingarna om en större uppgörelse om Södra staden. Dåvarande företrädare för M (Fredrik Ahlstedt, reds anmärkning) skrev under.
Vad tyckte du själv vid den tidpunkten?
– För mig har ett kulturhuvudstadsår aldrig hört till kommunens kärnverksamhet. Det är pengar vi borde lägga på skolan i stället.
Erik Pelling (S) sade nyligen i en UNT-intervju att det är viktigt att ibland höja blicken och samlas kring något bortanför det vardagliga slitet. Är han fel ute?
– Vi behöver absolut göra mer än bara bygga hus när Uppsala växer. Utrymmena mellan husen måste fyllas med innehåll också, där behöver vi som kommun absolut bli bättre. Men att göra det arbetet synonymt med ett kulturhuvudstadsår tror jag inte på.
Hur ser du på att ni på nej-sidan kan få ärva kulturhuvudstadsprojektet vid ett maktskifte efter valet 2026?
– Så kan det bli, men hur vi agerar då får vi utvärdera om och när det i så fall blir aktuellt. Det bästa just nu vore om Uppsala avbryter processen redan i år, innan det slutliga beslutet fattas om vilken svensk stad som blir Europeisk kulturhuvudstad 2029.