Projektledaren Patric Kiraly hade föredragit ett tydligt stöd över blockgränserna när det gäller Uppsalas ambition att bli europeisk kulturhuvudstad 2029.
Patric Kiraly anser att politisk förankring är en viktig faktor för en stad som vill bli europeisk kulturhuvudstad. Men att C, M, KD och SD nu vill stoppa Uppsalas ansökningsprocess har han som tjänsteman egentligen inga synpunkter på.
– Jag tycker att dialogen med partierna varit bra. Alla har fått samma information om projektet. Att partierna sedan dragit olika slutsatser och väljer att rösta som de gör hör till spelets regler. Dessutom ska man ha klart för sig att perioden från förberedelser till efterarbete består av fyra mandatperioder. Då får man räkna med att den politiska majoriteten växlar.
Som UNT rapporterat är det politiska stödet för projektet just nu långt ifrån samlat. Allt tyder ändå på att Centerns motion om att avbryta processen röstas ned på fullmäktige på måndag 9 oktober.
Huvudargumentet bland de kritiska partierna gäller ekonomin. De 78 miljoner kronor som projektet beräknas kosta Uppsala kommun riskerar att landa på en ännu högre nivå, menar skeptikerna. Men enligt Patric Kiraly är det ingen naturlag att ett kulturhuvudstadsår spräcker budgettaket.
– Den risken finns inte om man bestämmer sig för att inte ta den risken. Själv känner jag ingen oro för att kalkylen ska spricka, säger han.
De pengar som Uppsala kommun satsar 2022–2031 är ändå en mindre del av den totala kostnaden. Totalt beräknas ett genomförande av kulturhuvudstadsåret i Uppsala uppgå till 280 miljoner.
Det betyder att 202 miljoner måste in från annat håll. Här räknar kommunen med att främst EU och staten men även Region Uppsala och näringslivet ställer upp. Definitivt besked om statens ekonomiska stöd kommer i mars 2024.
– Men vi har redan nu en dialog med Kulturrådet. Om Uppsala får uppdraget kan vi räkna med att staten täcker en tredjedel av projektkostnaden, det vill säga 80–100 miljoner kronor. När det gäller EU-stödet är det inte så att vi får in en summa pengar på kontot, utan det handlar om att samarbetsmöjligheter öppnas upp till ett värde av 50–60 miljoner kronor. Den enda summa som EU garanterar är det så kallade Melina Mercori-priset på 1,5 miljoner euro, säger Patric Kiraly.
Hur beroende är Uppsala av pengar från näringslivet?
– Vi är beroende av ett nära partnerskap med näringslivsaktörer, att i dag räkna med rena sponsorpengar ser vi som mindre sannolikt.
Det finns alltså ingen garanti för att Uppsala får in hela summan 202 miljoner kronor?
– Nej, sådana är förutsättningarna för alla kandidatstäder. Därför är det desto viktigare att jobba nära de partners som är kopplade till projektet. I vårt fall har vi en nära dialog med bland annat Uppsala universitet och Region Uppsala som är mycket viktiga för projektets genomförande.
Samtidigt påpekar Kiraly att arbetet med att säkra kulturhuvudstadsårets ekonomi går in i ett mer intensivt skede om och när Uppsala får tummen upp av den internationella expertjuryn. Det slutliga beskedet om vilken svensk stad som utses väntas 2025.
Just nu är det bara Uppsala och Kiruna som tydligt uttryckt att de vill bli kulturhuvudstad 2029. Patric Kiraly avstår från att recensera Kirunas process, men konstaterar att kommunen aviserade sitt intresse helt nyligen, medan Uppsalas började arbeta med frågan redan 2019.
– Vi har förstått att Kiruna till stor del ser kulturhuvudstadsåret som ett tillväxtprojekt, vilket är intressant och förståeligt, men inte helt i linje med EU:s intentioner.