Erik Pelling menar att ett kulturhuvudstadsår 2029 kan ge Uppsala skjuts inför de intensiva år då planerna på bland annat stadsutbyggnad, fyrspår och spårväg ska förverkligas.
På tisdag 20 februari möter delegationerna från kandidatstäderna Uppsala och Kiruna den internationella juryn i Stockholm. Efter presentation och utfrågning väntas juryns utslag dagen efter. Då avgörs om Uppsala går vidare till nästa fas.
Det är väl känt att partierna i Uppsala kommun är splittrade. M, C, KD och SD ställde sig i fjol bakom ett krav på att processen skulle avbrytas omgående. Kravet fick inget gehör i kommunstyrelsen, där en knapp majoritet röstade för fortsatt satsning med sikte mot 2029.
Vad tror du att oenigheten har för betydelse för juryns bedömning?
– Det skulle vara extremt märkligt om den fäste något som helst avseende vid den frågan. Det ser likadant ut i alla europeiska kandidatstäder. Vi lever i demokratier där det hör till att man inte alltid är överens. Men skulle frågan komma upp så har vi faktiskt ett blocköverskridande majoritetsbeslut i kommunstyrelsen 2021 att luta oss mot, säger Erik Pelling, som är kommunstyrelsens ordförande.
Den politiska oenighet som nu ändå råder nämns inte i Uppsalas ansökan. Kommer ni att ta upp det ämnet under mötet med juryn?
– Om vi får frågor så kommer vi förstås att berätta hur det ligger till. Men som sagt, i demokratin ingår att det finns utrymme för avvikande uppfattningar.
Hade det varit en styrka om det rått politisk enighet?
– Det hade inte varit en nackdel. Samtidigt tror jag att juryn koncentrerar sig på att granska vår ansökan, det är den som blir avgörande för juryns beslut.
Känner du att det finns en folklig förankring i Uppsala för ett kulturhuvudstadsår?
– Det finns nog väldigt många som inte har en åsikt i frågan. Sedan finns det förstås ett antal som tycker att det är en bra idé och en grupp som är emot. Om vi så småningom utses till Europeisk kulturhuvudstad så blir det upp till bevis för organisationen bakom ansökan. Då gäller det att visa att det här blir bra för Uppsala.
Varför tycker du att det är viktigt att Uppsala blir kulturhuvudstad?
– Jag tror att det är klokt att ibland lyfta sig och samlas kring något bortanför det vardagliga slitet. Jag tror att kultur i olika former är viktigt för alla Uppsalabor. Vi är stolta över kulturbyggnader som Slottet och Domkyrkan och allt som skapas på stadens scener, museer och så vidare. Nu tar vi sikte mot kommande decennier. Då vill vi att kulturen ska ha en roll som katalysator och påverka exempelvis stadsutbyggnaden på ett positivt sätt.
Uppsalas ansökan är ju tydligt kopplad till stadens expansion. Men planerna på ett boexpo som skulle arrangeras i anslutning till kulturhuvudstadsåret skrotades. Hur ser du på det?
– Många av de element som hör till ett boexpo kommer att ingå i kulturhuvudstadsåret om vi når andra fram. Vi kommer att ha mycket nytt att visa upp runt om i stan, i Rosendal och Ulleråker till exempel.
Vad drar du för slutsats av att enbart Uppsala och Kiruna vill bli Europeisk kulturhuvudstad?
– En förklaring till att det bara blev två kandidatstäder är att det alltid är kontroversiellt med sådana arrangemang, det är lite som att söka OS. Dessutom är det tuffa tider i Sverige nu. För många kommuner är det inte självklart att spänna bågen och sikta mot 2029. Men vi som står bakom ansökan här i Uppsala tror att det är bra för kommunen. I slutänden tror vi att ett kulturhuvudstadsår kommer att generera ekonomiska vinster för Uppsala som plats.