Pendlingskommunen Knivsta är på väg att bli stor.
Det nya Knivsta
Det är jobbigt att växa upp. Frågorna är många, speciellt i tonåren. Vem är jag? Vad ska jag bli? Och varför bråkar mina föräldrar så mycket?
Det är nu som frågorna ställs på sin spets. Allt talar för att kommunvalet om knappt fyra månader blir en milstolpe i Knivstas tillväxtkurva. Det är då som föräldrarna, alltså politikerna, får sina mandat från Knivstaborna att styra kommunen ytterligare fyra år framåt.
På fredagen berättade UNT att antalet Knivstabor i sommar kommer att passera 20 000 – en imponerande ökning med hela 58 procent sedan kommunen bröt sig loss från Uppsala kommun i januari 2003. Det betyder att Knivsta ökat sin befolkning näst mest i Sverige sedan kommunen bildades.
Då rådde en slags samförståndsanda om vad som var kommunens bästa. Politiska bråk hörde till ovanligheterna. Men samförstånd har övergått till konflikt i främst den största frågan – hur snabbt kommunen ska växa. Enligt fyrspårsavtalet med staten ska 15 000 bostäder byggas fram till 2057. Den styrande fempartimajoriteten (M, S, C, MP och V) står bakom uppgörelsen och har fått hård kritik från oppositionen.
Argumenten mot fortsatt hög utbyggnadstakt är att Knivsta håller på att förlora sin själ som villasamhälle med närhet till naturen och gemenskap mellan invånarna. Dessutom växer kommunen så snabbt att den kommunala servicen inte hinner med, menar kritikerna.
Argumenten för hög tillväxt är i stället att det ur ett hållbarhetsperspektiv är lämpligt att bygga mest nära järnvägen och att Knivsta behöver hjälpa till att motverka bostadsbristen. Dessutom är omvandlingen till småstad nödvändig om staten ska gå med på att bygga bort problemen på järnvägen, enligt förespråkarna.
Fram till valdagen – där sannolikt nya majoriteter eller minoriteter kommer att bildas – pågår valrörelsen. Ingen politisk fråga är hetare än hur många som ska bo här i framtiden. 25 000 eller 55 000?
Men bilden av ett samhälle ligger inte sällan i betraktarens öga. Är Knivstas själ att vara Sveriges pendlingskommun nummer ett? Ser andra oss som en förort till Uppsala – eller rent av till Stockholm? Eller är Knivsta det där mysiga och trygga villasamhället med låg arbetslöshet och kriminalitet, där befolkningen har Stockholmslöner och är yngst i hela Sverige?
Hur många ska i framtiden bo i Sveriges yngsta kommun? Svaret är att det beror på hur många bostäder som byggs.
Bilden av Knivsta är också en landsbygd med hästar och kor på säterier och bondgårdar. Och historiskt var det här vid Mora stenar som det beslutades om vem som skulle regera i konungariket Sverige.
På senare tid har kanske bilden av kommunen som en byggarbetsplats dominerat. Till den bilden hör också politiker som bråkar om nya bostadsområden och vägbyggen – och om fyrspårsavtal, rening av avloppsvatten och om kommunens stadsutvecklingsstrategi för 3 500 bostäder i Alsike och västra Knivsta. Polariseringen i kommunhuset har nog aldrig varit större.
Klart är i alla fall att det kommer att fortsätta kivas bland politikerna efter höstens val. Och UNT kommer självklart fortsätta att bevaka hur det går för den kommande 20-åringen, i smått som stort.