Pendlarsamhället är på väg att förvandlas till en mindre småstad. Men politikerna är djupt oeniga om tillväxttakten.
Det nya Knivsta
Enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) ökade Knivstas befolkning med endast nio personer årets tre första månader. Det är en betydligt lägre ökningstakt än förra året då kommunen växte med 712 personer, eller 3,7 procent, till 19 818 invånare. Det var den högsta procentuella ökningen i hela Sverige.
Men så blir det inte i år.
– I år räknar vi med en befolkningstillväxt på 1,4 procent. Det är ganska vanligt att det blir en lägre tillväxt efter ett år med hög tillväxt. Faktum är att invånarantalet minskade med 49 personer i januari, säger Dan-Erik Pettersson, ekonomichef i Knivsta kommun och ansvarig för att ta fram befolkningsprognoser.
Högst inflyttning brukar det vara på sommaren och Dan-Erik Pettersson räknar med att befolkningen passerar 20 000 någon gång mellan juni och augusti.
Enligt kommunens prognos kommer det att finnas 27 050 Knivstabor år 2035. Det innebär en befolkningsökning med 2,1 procent per år i genomsnitt. Men prognosen är mycket osäker, enligt Dan-Erik Pettersson.
– På lång sikt är det en jätteutmaning att få till en bra prognos. På kort sikt, det vill säga tre år framåt, är det något lättare. Men efter det finns det inga beslut om detaljplaner och vi vet inte hur stora husen blir eller om det finns en politisk vilja att godkänna planerna på nya bostäder. Så vi vet egentligen ingenting om vad som händer om fem år, säger han och fortsätter:
– Vi har en översiktsplan som vi förhåller oss till, men det är ett vägledande dokument som inte alltid måste följas till punkt och pricka, även om man normalt sett helst inte avviker från den.
"På lång sikt är det en jätteutmaning att få till en bra prognos", säger ekonomichefen Dan-Erik Pettersson, ansvarig för kommunens befolkningsprognoser. I sommar ska en ny prognos göras.
Varför är det viktigt att prognosen stämmer?
– Det är viktigt för att vi ska kunna planera det kommunala utbudet av förskola, skola, äldreomsorg och övrig kommunal service. Hela vår budgetprocess bygger på befolkningsprognosen, men den är ett av flera viktiga verktyg.
Vad är det värsta som kan hända om den slår fel?
– Att det saknas skolplatser till kommunens elever. Då kan vi tvingas ta in paviljonger som är en ganska dyr lösning. Om man gör planeringen i elfte timmen blir det oftast dyrt och dåligt.
Förra året fick Knivsta kommunhus en ny granne på den tidigare sågverkstomten. I det grå tolvvåningshuset ryms 120 hyreslägenheter.
Just nu finns det ovanligt många osäkerhetsfaktorer som kan påverka befolkningstillväxten i Knivsta. Förutom att höstens val kan innebära ett nytt politiskt ledarskap som vill ha lägre tillväxt, har kommunen svårt att hinna med detaljplanearbetet för nya bostadsområden.
Att en enda person slutar på planenheten kan räcka för att prognosen påverkas, enligt Dan-Erik Pettersson.
– Det kan innebära att man måste göra ett omtag med hela detaljplanen. Även byggherrar kan dra sig ur av ekonomiska skäl eller helt plötsligt byta från bostadsrätt till hyresrätt. Det påverkar befolkningsprognosen eftersom befolkningstätheten är lägre i hyresrätter än i bostadsrätter.
Tjänstemännen på kommunens planenhet har haft svårt att hinna med detaljplanearbetet, vilket riskerar att försena flera bostadsbyggen.
Dessutom försenas inte sällan detaljplaner på grund av överklaganden. Lägg därtill att fastighetsbolag nu kan tvingas dra ner på bostadsbyggandet. Stigande räntor och dyrare byggmaterial till följd av kriget i Ukraina gör det svårare att få kalkylerna att gå ihop. Det finns även risk för cementbrist och problem med att få tag i vitvaror på grund av halvledarbrist.
Kriget har också skapat en osäkerhet när det gäller flyktingar. Knivsta påverkas i mindre utsträckning nu eftersom kommunen har få lediga bostäder. Men på sikt tror ekonomichefen att ett stort flyktingmottagande kan påverka bostadsbyggandet i Knivsta eftersom färre bostäder blir lediga i andra kommuner.
Byggkranar kommer att dominera Knivstas siluett en lång tid framåt. Enligt fyrspårsavtalet ska 15 000 bostäder byggas fram till år 2057. Det skulle innebära att befolkningen nästan tredubblas.
En annan komplikation är VA-frågan, där kommunen beslutat att Käppalaverket på Lidingö ska rena avloppsvattnet. Detta måste vara klart senast 2026 eftersom reningsverket i Knivsta sedan inte klarar att ta hand om fler invånares kiss och bajs.
Att tillväxttakten blir den fråga som dominerar valrörelsen är ingen vild gissning. Fempartimajoriteten har kritiserats hårt av oppositionen som anser att Knivsta växer för fort, något UNT berättat om i flera artiklar. Politikerna är djupt oeniga i synen på fyrspårsavtalet med staten från december 2017. I utbyte mot nya järnvägsspår ska 15 000 nya bostäder byggas fram till 2057, vilket ger en befolkning på cirka 55 000.
Även här är osäkerheten stor. Trafikverket har inte räknat in hela investeringskostnaden för fyrspåret i sin planering. Frågan väntas avgöras av regeringen i början av juni.