Debatt: God dag Yxskaft, Uppsala universitet

REPLIK

God dag yxskaft är en vänlig tolkning av vicerektor Tora Holmbergs svar (UNT 22/11) på min debattartikel om cancelkulturen (UNT 17/11). Men svarets utformning beror inte på någon okunskap från universitetsledningens sida utan handlar om att sluta leden och äga frågan. 

En rimligare tolkning av texten är att Holmberg vill tona ner det planerade seminariet; det handlar inte om cancelkultur och identitetspolitik eftersom dessa fenomen inte finns på universitetet, varken på Uppsala eller annorstädes. Alltså ett icke-problem. Aronsson, Kristofferson (Konstfack) och Svenaeus (Södertörn) med flera bara inbillar sig. Aronsson kritiserar för att hon (nej, ursäkta hen) inte är sedd, inte förstår och behöver talas med (Holmbergs kursivering).

Holmbergs resonemang bör sättas i förhållande till Forsskålsymposiet 2022 (24/11), Uppsala universitet med temat Akademisk frihet – realitet eller chimär?. De tre paneldeltagarna som representerade akademin var eniga om att ingen utredning från regeringen behövs eftersom frågan är obetydlig. Det var meningslöst av utbildningsminister Mats Persson att föreslå det. En viss politisk inriktning kunde skönjas mellan raderna. 

Argumenten upprepas i samtalet mellan Persson och genusvetaren Rebecca Selberg (Lund) i SvD:s podd om cancelculturen 24/11). För Selberg finns inte cancelkulturen. Allt är bara en språklig diskurs och vi som inte förstår behöver uppfostras, inklusive utbildningsministern.

Anklaga, skuldbelägga och osynliggöra är cancelkulturen och identitetspolitiken i ett nötskal. Häri ligger den farliga politiseringen och härifrån kommer hotet inifrån akademin. Men jag ser också en annan dimension - det pretentiösa skitsnacket för att knyta an till Harry G. Frankfurts bok On Bullshit (2005).