Totalt finns det nu bara omkring 400 utbildade trafikpoliser. Nio av dem ingår i Uppsalas trafikgrupp. De kontrollerar fordon, chaufförer och dokument på olika platser längs länets vägar.
– Vi kollar naturligtvis alla sorters fordon, men yrkestrafiken, i synnerhet om det är utländska fordon och chaufförer, kräver särskild kunskaper eftersom regelverken är krångliga. Färdskrivare ska förstås finnas bilarna och en del dokument måste finnas där i fysisk form, andra ska vara ”tillgängliga inom rimlig tid”, säger Joacim Bengtson, chef för yrkestrafikgruppen i Region mitt där Uppsala län ingår.
UNT möter honom vid kontrollstationen Tre ängar på E4 norr om Uppsala där en utlandsregistrerad lastbil stått klampad över natten. Dragbilens färdskrivare hade visat brott mot cabotagereglerna.
”Cabotage” har blivit närmast ett skällsord inom den svenska åkerinäringen. Men EU:s cabotageregler innebär att utländska åkare som lämnat en last i Sverige får ta tre nya inrikes transportuppdrag inom sju dagar innan de lämnar landet, och samma regler gäller för svenska åkerier i andra EU-länder. EU-regler möjliggör också kombitrafik och gemenskapstillstånd för internationella transporter inom EU/EES.
När utomnordiska åkerier bryter mot regler har polisen möjlighet att besluta om sanktionsavgifter som bekräftas på plats via Transportstyrelsens alltid bemannade jourtelefon. Sanktionsavgiften ska normalt förskottsbetalas.
– Sedan mars 2015 kan vi klampa lastbilen eller dragbilen i väntan på att betalning sker, antingen av chauffören eller åkeriet, säger Joacim Bengtson.
Färdskrivaren i lastbilen vid Tre ängar visade att den varit för länge i Sverige, och brott mot cabotageregler kostar pengar. När det utländska åkeriet betalat sanktionsavgiften på 40 000 kronor, tog polisen bort klampen från framhjulet. Den unge chauffören går sammanbiten till dragbilen och kör därifrån. Kvar står trailern med lasten som skulle ha levererats i Sverige.
– Det händer att vi upptäcker brott mot cabotagereglerna här i länet, men det är betydligt större problem i Skåne och på Västkusten, säger Joacim Bengtson.
Bilinspektörer finns med i trafikgruppen, och fordonskontroller görs rutinmässigt. Bedöms fordonsekipaget trafikfarligt, blir det körförbud oavsett var fordon och chaufför hör hemma.
Den 9 september 2015 stoppade trafikpoliser från Uppsala en polsk långtradare med 22 tons överlast på riksväg 56 norr om Heby. Sanktionsavgiften på drygt 120 000 gick inte att få in innan åkeriet kallat in ytterligare en lastbil dit övervikten lastades över. När överlasten var borta beslutade Transportstyrelsen att det inte fanns skäl hålla kvar långtradaren, och i stället för förskottsavgift skickades en rapport till Transportstyrelsen som ska driva in avgiften i efterhand. Avgiften är fortfarande inte betald.
De komplicerade regelverken inte minst för yrkestrafiken gör det ännu viktigare att kontroller görs av utbildade trafikpoliser anser Sören Wictorsson, nu pensionerad trafikpolis och tidigare utbildare vid polishögskolan. Hans kritik av utvecklingen är svidande:
– År 1985 fanns det 1800 trafikpoliser i Sverige. 2015 finns det 400, av dem är ett hundratal fullt utbildade. Det är en katastrofal nedprioritering av trafiksäkerhetsarbetet som skett under de 30 år jag varit trafikpolis. Reglerna blir dessutom alltmer komplicerade, ett exempel är att det i dag finns 14 olika körkortsbehörigheter att hålla koll på.
Joacim Bengtson och hans åtta fullt utbildade kolleger tillsammans med två bilinspektörer har 342 mil statliga Europavägar, riks- och länsvägar som ska bevakas dygnet runt, året runt:
– Att vi är få gör att vi oftast bemannar bara en kontrollpunkt åt gången. Då är det lätt att ta omvägar om någon via radio varnar chaufförskolleger att ”luckan är öppen!”, säger Joacim Bengtson.
Sören Wictorsson anser att Uppsala län och trafikgruppen är lyckligt lottade:
– I Uppsala län har de ganska många trafikpoliser. I hela Östergötland har de en, i Östersund ingen, säger Sören Wictorsson.