UNT har tagit del av två anställningsavtal på svenska. Där är villkoren annorlunda än i tidigare kontrakt, med ackordslön och högre hyra. Avtalen ska signerats under i stor hast, och filippinierna ska inte ha fått några kopior, uppger de.
UNT har fått del av dokument, bilder och filmer från åtta filippinska bärplockare som arbetat på Ulvagubbens odlingar utanför Uppsala sedan i april. De är upprörda och anklagar Ulvagubben för att ha ljugit om villkoren. Enligt dem har anställningsavtal de skrivit på innan avresa till Sverige, inte stämt med nya kontrakt de fått skriva under i en hast på plats i Uppsala, skuldsatta till Ulvagubben för flygresan hit.
Bland dokumenten som de visat för UNT finns flera versioner av anställningskontrakt där uppgifter om lönevillkor, arbetstider och hyra skiftar. De är alla signerade av Ulvagubbens vd och ägare Fredrik Hörenius.
Kravet från bärplockarna för att de skulle dokumentera sin arbetsvardag för UNT var att inget publicerades förrän de lämnat Sverige. De var helt enkelt för oroliga att straffas, att inte få sin lön, eller att möjligheten till framtida arbetstillstånd skulle påverkas negativt.
Nu har bärplockarna sedan en tid lämnat landet.
En rad olika kontrakt
I ett första dokument på engelska med rubriken Employment contract (Anställningsavtal), bestäms arbetstiden till deltid 65 procent och lönen till 16 400 kronor i månaden. Hyran för del i en stuga med dusch, toa och kök i en gemensamhetsanläggning är 1 500 kronor.
Dokumentet är signerat i mars, kort före de anländer till Sverige, och är stämplat och intygat av en svensk advokat.
Det här är villkoren som de filippinska bärplockarna har trott skulle gälla. Men i praktiken är det ett skenkontrakt, hävdar de. För i april när de kommit till Ulvaodlingarna får de skriva på ett nytt avtal, med rubriken "Anställningsavtal". Där talas om ackordslön, det vill säga att lönen är relaterad till hur man plockat och planterat. Här är också hyran 1 000 kronor högre, 2 500 istället för 1 500 kronor. Enligt bärplockarna har de inte fått någon kopia.
– De bara la fram pappret hastigt och ville ta tillbaka det så fort jag skrivit på, säger bärplockaren Airen Tolero som beskriver hur hon skyndade sig att ta en bild av originalkontraktet innan det togs tillbaka av Ulvagubben.
Jag blir upprörd, för jag känner att jag har gjort något bra. Och så blir man misstänkt för att vara en skitstövel
Fredrik Hörenius
Vd Ulvagubben
Ulvagubben beskriver å sin sida många turer runt de olika avtalen. Det första avtalet fick tas fram på grund av ett akut behov för att filippinierna skulle få utresetillstånd. Att ett avtal sedan skrivs på i Sverige är det normala, uppger Ulvagubben, men i år gjordes det med en mall från ett tidigare år, med fel uppgifter, varför det sedan ska ha fått göras om.
"De bara la fram pappret hastigt och ville ta tillbaka det så fort jag skrivit på"
Airen Toledo
Bärplockare
Både Ulvagubben och bärplockarna berättar att det är ackordslönen som har gällt i praktiken. Det är standard och en självklarhet för alla i branschen, menar Ulvagubben.
Men i sitt arbetstillstånd som bärplockarna har fått beviljat av Migrationsverket nämns inte något om ackordslön. Arbetstillståndet bygger på ett arbetserbjudande från Ulvagubben där anställningsgraden 65 procent.
Augusti: 263 timmar. Nettolön: 49 kronor i timmen.
Arlene Acopio
Bärplockare på Ulvagubben
En av de filippinska bärplockarna är 26-åriga Arlene Acopio. Hon har hela sommaren fört dagbok över sina arbetsdagar och hur många timmar hon har jobbat.
I augusti har hon noterat att hon arbetade 263 timmar, det motsvarar en nästan 165 procentig tjänst. Enligt uppgiften om lönen på lönebeskedet för samma period så blir det en timlön på 90 kronor, före skatt och avbetalning på flygbiljett, hyra och förskott. Till sist, i plånboken med sig hem till Filippinerna, blir det en lön på 49 kronor i timmen.
Hade det första anställningskontraktet tillämpats, det som filippinierna trott har gällt, hade timlönen varit 157 kronor före skatt.
UNT har tagit del av ett stort antal lönespecifikationer. Inte i något fall finns där uppgifter om hur många timmars arbete den utbetalda lönen grundar sig på, eller hur mycket bär den anställde ska ha plockat.
"De som är sämst kanske kommer upp till 14 000 kronor en månad, medan en del når upp till 25 000 kronor. Det är inget svinackord. De kan tjäna skitmycket pengar."
Fredrik Hörenius
Vd Ulvagubben
I slutet av augusti tog sommaren på Ulvagubben dramatiskt slut flera veckor i förtid för Arlene Acopio och några av de andra bärplockarna. När UNT träffar dem den dagen kommer de med sina tillhörigheter i kassar till Ulva kvarn ett stenkast från odlingen. De berättar att de blivit utslängda. De gråter när de ger sin version.
– Fredrik Hörenius sa att han inte ville se våra ansikten igen om vi inte klarade att göra klart det han ville, säger Totoy Daguio.
Arlene Acopio, Airen Tolero, Cristine Silva, Merry Joy Sanvictores och Leonardo Acopio är några av de bärplockare som känner sig lurade och utnyttjade av Ulvagubben. I slutet av augusti slutade de i förtid. Bilderna av vad som hände går isär. "Vi blev utslängda som skräp", säger de till UNT.
Sommaren i Sverige blev inte som utlovat, menar de filippinska lantarbetare som UNT talat med. Ulvagubben har använt flera versioner av anställningskontrakt med olika uppgifter, menar de.
Ulvagubbens odlingar ligger intill Fyrisån strax norr och Ärna flygfält, precis utanför Uppsala.
– Vi är utkastade som skräp och vi måste också lämna campingstugan som vi hyrt, säger Arlene Acopio.
Exakt vad som hände där i augusti är svårt att reda ut, men att det skurit sig totalt är tydligt. Ulvagubben talar i en senare intervju med UNT om "arbetsvägran" och att några bara försvunnit från jobbet.
Så gjorde vi jobbet
UNT blev under försommaren kontaktad av en källa med information om situationen för utländska bärplockare på hos Ulva gubben AB.
Sedan dess har flera av dem dokumenterat sin arbetsvardag för UNT med filmer, bilder och loggar över sin arbetstid. UNT har också fått tillgång till dokument som avtal och kontrakt, samt lönespecifikationer.
UNT har haft löpande kontakt med bärplockarna samt träffat dem vid flera tillfällen.
UNT har också träffat Ulva gubben AB:s ledning och personal.
Bärplockarna, å sin sida, pekar på tuffa arbetsförhållanden, både psykiskt och fysiskt som slitit ut dem. De menar att de drivits för hårt av sina arbetsledare och att de tryckts ned psykiskt när de inte klarat det tempo som förväntats. Har de flaggat för att de känt sig sjuka så har de inte blivit trodda på, berättar de. I stället ska de ha blivit tillsagda att jobba hårdare, eller riskera löneavdrag i flera dagar, berättar de.
Bärplockarna från Filippinerna som UNT träffat menar att de jobbat mycket mer än avtalat, att hyran varit högre och att arbetsuppgifterna varit betydligt tyngre. Från vänster Merry Joy Sanvictores, Totoy Daguio, Eric Evangelio, Leonardo Acopio, Cristine Silva Arlene Acopio, Airen Tolero.
– När vi varit för trötta har de bara ifrågasatt oss och sagt att vi ska jobba, jobba, jobba, berättar Eric, som till sist blev sjukskriven på heltid av en läkare.
Och så var det hyreshöjningen.
Hyran höjdes för campingstugan
Arbetstillståndet slår fast att hyran inte får vara "oskäligt hög". Enligt vad Ulvagubben skrivit till Migrationsverket har stugorna plats för fyra personer, men bebos oftast bara av två till tre, och under vissa tider bara av en.
Där står också: "Hyran är 1 500 kr/person och månad."
Även i ett särskilt hyresavtal som UNT läst står att hyran är 1 500 kronor för 12 kvadratmeters rum och kök.
En av filippiniernas lönebesked för juli. Högst uppe till höger syns en extra kostnad för hyra och resa ditskriven för hand, som vd Fredrik Hörenius inte kunnat förklara.
Men enligt bärplockarna har de bott fyra eller fem i varje stuga och betalat 2 500 kronor. Den extra tusenlappen ska filippinierna ha betalat utanför det formella lönebeskedet, "cash", som de säger.
På flera lönebesked som UNT sett står en handskriven notering om 1 000 kronor extra i hyresavdrag. I vissa fall ser ett par månaders extra hyra ut att ha dragits som en klumpsumma och i praktiken varit en skuld till hyresvärden och arbetsgivaren Ulvagubben.
Enligt Ulvagubben tvingades de snabbt höja hyran med 66 procent från 1 500 kronor till 2 500. Skälet ska ha varit att de tvingades anlita en städfirma för att de boende stökade ner. Den kraftiga höjningen motiveras med att "alla priser ju går upp mycket nu".
Fredrik Hörenius förnekar bestämt att det skulle ha skett en månatlig delbetalning av hyran under bordet, som filippinierna hävdar. Hyran höjdes kraftigt snart efter ankomsten till Sverige.
Att det däremot skulle röra sig om en svart hyra, under bordet, är felaktigt.
– Absolut inte, säger Ulvagubbens vd Fredrik Hörenius.
De handskrivna noteringarna om en extra hyreskostnad på vissa lönebesked kan inte han eller någon annan i företagets ledning förklara när UNT visar dem.
"Förstår inte hur de kan känna sig lurade"
Trots oklarheterna om lön, arbetstider, villkor och hyra förstår inte vd:n Fredrik Hörenius hur gästarbetarna kan känna sig lurade.
– Vi hjälpte dem med de ansökningar som behövdes för utresetillstånd och vi betalade för det. För det här är fattiga människor. Jag blir upprörd, för jag känner att jag har gjort något bra. Och så blir man misstänkt för att vara en skitstövel, säger han.
De bara la fram pappret hastigt och ville ta tillbaka det så fort jag skrivit på
Airen Tolero
Bärplockare
Ulvagubben är ett familjeföretag där Fredrik Hörenius är vd och frun Lina är personalansvarig. I ledningen finns även hennes son Karolis Saltonas.
När det gäller lönen så ska summan på 16 400 kronor ses som en lägsta nivå man kan förvänta sig som anställd, förklarar Fredrik Hörenius.
– De som är sämst kanske kommer upp till 14 000 konor en månad, medan en del når upp till 25 000 kronor. Det är inget svinackord. De kan tjäna skitmycket pengar.
Fotnot: Läs ett längre reportage om Ulvagubbens svar på kritiken i kommande delar av "Jordgubbens pris".
