Adel Shalabi var chef för bild- och funktionsmedicinskt centrum vid Akademiska sjukhuset i tio år.
I oktober 2019 väljer "Sara" att ta steget. Hon har pratat med en vän som är polis och fått rådet att göra en intern anmälan av sin chef. Sara, som heter något annat, arbetar med försäljning av medicinsk utrustning inom storföretaget Canon. Nu har hon blivit vittne till något som hon menar bryter "mot allt som Canon står för", något "hon känner är ett mutbrott". Så säger hon senare i polisförhören.
Det som hänt är att Akademiska sjukhuset i Uppsala har köpt ny utrustning för nästan 7 miljoner kronor av Canon. Men, upptäcker Sara, 200 000 kronor av dem går tillbaka från Canon till överläkaren och chefen på avdelningen som köpt utrustningen, Adel Shalabi. För polisen förklarar Sara att hon agerade enligt Canons personalhandbok när hon berättade för en annan chef om vad hon sett.
Men, berättar hon, hennes internanmälan ska stå henne dyrt.
Tre och ett halvt år senare grips Adel Shalabi av polis i Norge och förs till häktet. Där får han stanna i nästan åtta månader, till februari 2024, en iögonfallande lång tid för en sådan här utredning. Då avslutas rättegången mot honom och flera andra personer – bland annat Saras chef. Vid rättegångens slut försätts Adel Shalabi på fri fot, men med reseförbud och anmälningsplikt i väntan på dom.
I polisförhöret får Sara den öppna frågan om hon helt enkelt vet något mer.
– Jag tror att det är toppen på ett isberg. Jag tror att det är vanligt förekommande. Det har skett förut, säger hon.
Den här röntgenutrustningen på Akademiska blev starten för utredningen som lett till åtal för mutor på över 4 miljoner kronor.
Enligt åklagaren Staffan Edlund vid Riksenheten mot korruption var Sara rätt ute. Under rättegången hävdar han att Adel Shalabi tagit emot mutor för totalt nästan 5 miljoner kronor från fyra olika leverantörer. Åtalet gäller händelser under åren 2014 till 2022 då han, förutom en kort tid på slutet, var verksamhetschef för Bild- och funktionsmedicinskt centrum, det vill säga röntgen, på Akademiska sjukhuset.
I tingsrätten tröskar sig åklagaren Staffan Edlund metodiskt och sakta men säkert igenom det digra materialet, faktura, för faktura, betalning, för betalning. Med tidslinjer och bilder på överföringar av pengar vill han visa hur Adel Shalabi systematiskt fått pengar från leverantörerna.
Domen har ju inte fallit än, men skulle han bli fälld skulle det verkligen vara illa
Marianne van Rooijen
Sjukhusdirektör
Till stöd visas mejl och sms som sägs peka på överenskommelser om olika mutupplägg. Adel Shalabi å sin sida tillstår att han förvisso inte är bra på ekonomi, kvitton och fakturor, och säger att det är svårt att minnas detaljerna, men förnekar brott. Han hävdar att han utfört arbete för pengarna han fått.
– Jag har utfört arbete men kan inte förklara varför det blir just 150 000 kronor, säger han vid ett typiskt tillfälle under den del av rättegången som handlar om den enskilt största summan, 2,8 miljoner från ett hyrläkarföretag.
Åklagarens fråga gäller i det här fallet varför summan Adel Shalabi får är så jämn och kommer igen flera gånger när mängden uppdrag han utfört åt bolaget borde variera. Dessutom har han ju timpenning, påpekar åklagaren.
– Det måste vara en tillfällighet, svarar Adel Shalabi.
I just den här delen är det skattebetalarna i Region Uppsala som betalat miljonerna, menar åklagaren. Så här ska det ha gått till: Ett enmansföretag i hyrläkarbranschen, en gammal bekant till Adel Shalabi, har skickat fakturor till Adel Shalabis avdelning på Akademiska. Fakturorna har betalats till företaget som sedan slussat pengarna vidare till Adel Shalabis holdingbolag. Fakturorna är attesterade av Adel Shalabi eller någon av hans administratörer, efter hans uppmaning och godkännande.
Adel Shalabi kvitton
Men fakturorna är bluff, Akademiska har betalat för luft. Det berättar hyrläkarföretagaren själv i förhören. Tanken med upplägget var att få loss pengar till utbildning av bland annat ST-läkare på Adel Shalabis avdelning på Akademiska, enligt företagaren.
– Jag har trott att alla pengar gått till goda ändamål, och att det haft sjukhusets välsignelse, säger han under rättegången.
Men vem skulle ha välsignat det, undrar åklagaren?
– Det fick vi inte höra. Vi hade väldigt stor tillit till Adel Shalabi här, säger hyrläkarföretagaren.
Region Uppsala kräver nu miljoner i skadestånd. Historien har varit jobbig för Akademiska och regionen, berättar Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör. Hon minns när hon fick höra om SVT:s Uppdrag granskning avslöjande av turerna runt affären med Canon.
Den absoluta majoriteten av pengarna har använts till vanliga privata utgifter. Det framgår av kontoutdrag.
Staffan Edlund
Åklagare
– Det kändes helt osannolikt. Och det tillför inget positivt till bilden av sjukhuset och vården.
Hur har den här tiden varit?
– Ganska förskräcklig. Domen har ju inte fallit än, men skulle han bli fälld skulle det verkligen vara illa. Och då visar ju det att det funnits läckor i de system vi har för att förhindra sådant här, säger Marianne van Rooijen.
Efter SVT:s avslöjande inledde Region Uppsala snabbt en granskning som ledde till fler mutmisstankar. Utredningarna är ännu igång.
– Vi går igenom allt, alla avtal och all representation inom det här verksamhetsområdet. Vi är inte färdiga än, det är ett enormt stort arbete. Oavsett vad vi kommer fram till har det här tydliggjort vikten av att ha koll på sina avtal, säger Marianne van Rooijen.
Har ni koll då?
– Vi gör vad vi kan, tycker jag. Men såklart har det här väckt oss, att vara mer noggranna.
Det här är åtalet
1 Misstänkt: Adel Shalabi samt hyrläkarföretagare A Misstänkt gärning: Grovt tagande av muta, grovt givande av muta. 35 otillbörliga inbetalningar på totalt 2,75 miljoner kronor ska ha skett från hyrläkarföretaget till Adel Shalabi, då verksamhetschef på Akademiska sjukhuset.
2 Misstänkt: Adel Shalabi samt hyrläkarföretagare B (underleverantör till A). Misstänkt gärning: Grovt tagande av muta, grovt givande av muta. Fyra otillbörliga inbetalningar på totalt 290 000 kronor.
3 Misstänkt: Adel Shalabi samt leverantör, 2 personer. Misstänkt gärning: Grovt tagande av muta, grovt givande av muta, i form av 17 inbetalningar mellan 2014 och 2022, om sammanlagt 1,3 miljoner kronor
4 Misstänkt: Adel Shalabi samt Siemens, 1 person. Misstänkt gärning: Grovt tagande av muta, grovt givande av muta genom en inbetalning på 100 000 kronor. Grovt bedrägeri genom offert på 100 000 kronor med osanna uppgifter.
5 Misstänkt: Adel Shalabi samt Canon, 1 person. Misstänkt gärning: Grovt tagande av muta, grovt givande av muta genom en inbetalning på totalt 250 000 kronor.
6 Misstänkt: Adel Shalabi, hyrläkarföretagare A, hyrläkarföretagare B. Misstänkt gärning: Grov trolöshet mot huvudman, medhjälp till grov trolöshet, medhjälp till trolöshet, genom upprättande av 18 osanna fakturor som skadat Akademiska sjukhuset till ett värde av 2,6 miljoner kronor.
7 Misstänkt: Adel Shalabi. Misstänkt gärning: Grovt bokföringsbrott från 2015 till och med 2021.
Alla nekar till brott.
Häromdagen berättade UNT att Akademiska sjukhuset köpt in utrustning för nästan tre miljoner kronor av ett företag jagat av Skatteverket som förlorat sin F-skattesedel. Illa, säger Marianne von Rooijen, men hon pekar också på den enorma mängden affärer sjukhuset gör.
– Vi köper allt från gem till dyra maskiner, det är så många fakturor i omlopp. Vi har säkerhetssystem men det kommer alltid finnas ett mått av tillit. Vill någon missbruka det så går det. Det är det som är så förskräckligt om det blir fällande dom, att en verksamhetschef vi gett ett förtroende i så fall utnyttjat det, säger Marianne van Rooijen.
Den misstänkta muthärvan är ett skäl till att Region Uppsala nu inrättat en heltidstjänst som samordnare mot välfärdsbrottslighet.
– Vi är i startfasen. Förutom heltidstjänsten bildar vi en grupp med många kompetenser, från upphandlingssidan, läkarprofessionen, tandvården, apotekssidan och så vidare, säger Anne Nilsson, chefsjurist på Region Uppsala
Anne Nilsson är chefsjurist inom Region Uppsala
Har ni varit naiva när det gäller att skydda er mot oegentligheter?
– Nej, det kan jag inte säga. Men vi har lärt oss massor och visst är det en ögonöppnare när ett ärende går till domstol och blir så här omfattande.
Är det någon detalj i utredningen du fäst dig vid?
– Nej, den är så omfattande så jag kan inte plocka ut något. Det är helheten som sticker ut, säger Anne Nilsson.
För personalen på röntgen där Adel Shalabi var chef i många år, har ovissheten under utredningstiden varit påfrestande och jobbig, säger sjukhusdirektör Marianne van Rooijen.
Vill man ändå titta på detaljer finns det flera som indikerar att Region Uppsala dragits in i pengaströmmarna. Bland annat finns krogkvitton som åklagaren menar använts för att Adel Shalabi ska få betalat av ett av de åtalade företagen. Här finns notor från flera Uppsalarestauranger, och en räkfrossa på båten Kung Carl Gustaf för 11 000 kronor.
– Det är delvis utlägg han även fått betalda av regionen, så för dem har han inte haft någon kostnad, säger åklagaren Staffan Edlund.
Pengar han fått för forskningssyften hävdar åklagaren har använts privat, som till att betala av den Tesla han leasat som tjänstebil.
En stor mängd fakturor har var en viktig del i utredningen och under rättegången, bland annat för en betald forskningsresa till Skottland, en internföresläning på Akadmiska sjukhuset, och för krogbesök, som på Kung Carl Gustaf.
I ett annat fall skickar Adel Shalbi en faktura till ett av bolagen för en internföreläsning på sin egen avdelning. Ändå fakturerar han bolaget 23 000 kronor för lokalhyra och 17 000 för ett ljudsystem. I förhören berättar Adel Shalabi själv att de här kostnaderna på fakturan egentligen inte finns.
– Det var företaget som sa att jag skulle skriva så, säger han, men vidhåller att han verkligen hållit föreläsningen och att arbetsinsatsen för det motsvarar den fakturerade summan.
Hur mycket? 100 000 kronor, inklusive moms.
Hur gick det då för Sara och de andra på Canon som slog larm internt? För polisen berättar Sara hur hon utsatts för mobbning och utfrysning från chefen hon anmält, kränkningar som kollegor såg och anmälde till Canons huvudkontor. När inget hände, trots nya anmälningar, fick det vara nog. Sara slutade. Då hade andra som också larmat redan lämnat.
På Akademiska sjukhusets Facebook berättas om inköpet av den nya utrustning som verksamhetschefen Adel Shalabi nu misstänks ha tagit emot pengar i egen ficka för.
UNT har sökt Canon som inte svarat.
Visselblåsare måste tas om hand, säger Marianne von Rooijen på Akademiska sjukhuset.
– Vi kommer aldrig kunna täta våra system helt. Därför är det bra med granskning av offentlig sektor. Och man ska vara trygg med att flagga för oegentligheter, säger hon.
Domen faller 22 mars.
Jag har trott att alla pengar gått till goda ändamål, och att det haft sjukhusets välsignelse
Hyrläkarföretagaren, misstänkt för givande av muta, under rättegång
